Definition & Betydelse | Svenska ordet ALMANACKAN

Definition av ALMANACKAN

1. böjningsform av almanacka

Exempel på hur man kan använda ALMANACKAN i en mening

• Nore – Namnet, som hade skapats av Esaias Tegnér 1818 som en personifikation av Norge, infördes, som en hedersbetygelse åt Norge (som Sverige då var i union med), i almanackan 1901 på 4 november.
• Nyårsdagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Nyårsdagen, vilket inte har ändrats.
• Att namnet finns i den svenska almanackan beror på att Oscar I:s gemål, drottning Josefina, bland annat också hette Maximiliana.
• Juldagen – Denna dag har aldrig haft något personnamn i den svenska almanackan, utan har sedan gammalt endast haft benämningen Juldagen, vilket inte har ändrats.
• I den svenska almanackan är söndag numera veckans sjunde och sista dag, sedan detta blev internationell standard 1972, men i både traditionell judisk och kristen tideräkning är den däremot veckans första dag.
• Detta år utgick det ur almanackan, men återinfördes tillfälligt, på dagens datum, 1986, innan det åter utgick 1993.
• Skottdagen – Fram till 1996 placerades skottdagen i den svenska almanackan på 24 februari, men sedan 2000 har den hos de allra flesta almanacksförlag flyttats till dagens datum.
• Fruntimmersveckan, en vecka då den svenska almanackan innehåller sex kvinnonamnsdagar i rad, inleds denna dag.
• I almanackan finns namnet till minne av Sankta Cecilia som led martyrdöden i Rom i början av 200-talet.
• 24 februari – En kunglig förordning utfärdas om att Sverige nästa år skall övergå till den gregorianska kalendern, genom att stryka elva dagar i almanackan.
• I den svenska almanackan har dagen varit en märkesdag för årstidernas växlingar och det sades förr att om Tiburtiusdagen var varm och vacker skulle sommaren bli kall och regnig.
• Januari – Karl XII beslutar att Sverige från 1712 ska avskaffa den svenska kalendern och återgå till julianska, genom att lägga till en extra skottdag i almanackan.
• Innan det infördes i almanackan 1901 till minne av kemisten Torbern Bergman (Torbern är en dansk form av namnet), var namnet inte speciellt vanligt och förekom nästan bara i de västra delarna av Sverige.
• Namnet förekommer på flera ställen i Gamla Testamentet men återfinns i den svenska almanackan för att hedra minnet av det ungerska helgonet Elisabet som levde på 1200-talet.
• Namnet kom in i den svenska almanackan 1828, eftersom det var ett av prins Karls, senare Karl XV, förnamn (Carl Ludvig Eugen).
• Namnet kom in i den svenska almanackan 1812, eftersom det var ett av den blivande drottningen Desiderias förnamn, och blev populärt på 1800-talet, troligtvis för att Oscar I:s dotter hette så.
• Namnet var populärt runt sekelskiftet 1900 då det kom med i almanackan, och har sedan 1990-talet åter blivit ett av de 100 vanligaste namnen.
• I den svenska almanackan kom namnet in så sent som år 2001 men det har förekommit i Sverige under flera hundra år.
• Det kom in i den svenska almanackan 1934 till prinsessan Sibyllas ära, en av de få ändringar som gjordes i almanackan mellan 1901 och 1985.
• I svenska almanackan användes denna stavning under åren 1901–1992, men därefter ändrades den till Fritiof (från 2001 den 18 februari).

Förberedelsen av sidan tog: 45,89 ms.