Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet HÖ

Definition av HÖ

1. torkat gräs och andra växter som används som djurfoder

Exempel på hur man kan använda HÖ i en mening

• Ställningen används för att torka en skörd i form av slaget gräs, starr och örter till hö eller för att torka sädeskärvar eller ärtris.
• Vålm (volm) eller höstack är benämningen för en ofta mindre typ av sammanräfsat hö, som därefter placerats på en upprätt stör för torkning.
• När Lalli återvände sade hans fru att biskopens sällskap tagit hö, öl och mat utan att betala för sig.
• Bladen av dessa storväxta arter är sega och mjuka, och användes förr i norra Skandinavien som hö till att med ett norskt uttryck "sena" eller fylla lappskorna (pjäxorna, komagerna) omkring foten, vilket ger värme om vintern och svalka om sommaren.
• En slåttermaskin är ett jordbruksredskap avsedd för slåtter av vall, grönfoder eller liknande för produktion av hö eller ensilage.
• Den används primärt i samband med produktion av hö som, i motsats till ensilage, bara kan lagras in vid en relativt hög torrsubstanshalt.
• Ensilering medger att vallskörden blir mindre väderberoende jämfört med höbärgning, vilket gör att ensilage i högre utsträckning än hö kan skördas då vallväxterna har det önskade energivärdet och näringsinnehållet.
• Under vårvintern 1679 pågick här strider mellan danska och svenska patruller som ville åt bygdens lagrade hö och matlager.
• Foderhäck – en anordning för utfodring av djur, en spjälsängsliknande behållare i vilken man lägger hö.
• Mjölken, som är opastöriserad och högst 18 timmar gammal, kommer från kor som utfodrats med gräs, hö och fastlagda tilläggsfoder, men inte ensilage.
• På torget drevs länge "Larsmässemarknaden", då det under två veckor, med start 10 augusti, handlades med bland annat trävaror, hö och vävnader.
• Kraftfoder är koncentrerat djurfoder till framför allt nötkreatur, hästar och får, som ges för att komplettera grovfodret (till exempel hö eller ensilage).
• Boken Han og ho (1868), i grundtvigianismens anda, ledde till att Christian Walter Bruun knöt honom till folkhögskolan på Vonheim i Gudbrandsdalen.
• Enligt beskrivningar från slutet av 1530-talet saknade gårdarna åker men hade äng till 10, 10 respektive 7 lass hö och fiske i Östersjön.
• Från 1526 tillhörde gården Gustav Vasa (som arv och eget), och hade i slutet av 1530-talet 15 spannland åker, ängsbol till 16 lass hö, mjärdfiske i Boasjö, ålfiske i Bäsebäck, ollonskog på Västramark och en halv andel i sex bistockar.
• Or livnär sig på allt från livsmedel, som mjöl och ost, till hö och halm, som ofta innehåller mögelsvampar.
• Skulltork är en fläktanordning som används vid torkning av hö inomhus, höet placeras på skullen på en typ av torktrumma, vanligen kallad trapets i vilken skulltorken blåser in luft, och höet torkas.
• Området kring sjön Stor-Börtnen hade tidigare, åtminstone sedan 1660-talet varit skålböndernas avratsland där de bärgat hö och fiskat.
• En kärrväg kunde, till skillnad från en klövjestig, nyttjas för hästforor (kärror) vid barmark, till exempel av bönder som fraktade hem hö från sina åkrar.
• Högaffel eller tjuga är ett gaffelformigt handredskap som används för att flytta hö, alternativt halm, och som liknar en grep.

Förberedelsen av sidan tog: 167,40 ms.