Definition & Betydelse | Svenska ordet HÖGSKOLAN

Definition av HÖGSKOLAN

1. böjningsform av högskola

Exempel på hur man kan använda HÖGSKOLAN i en mening

• Boberg genomgick, efter studier vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Konstakademiens arkitekturskola 1882–84 och erhöll vid avgåendet den kungliga medaljen.
• Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1890–1904, förste intendent i Överintendentsämbetet 1903–1917 samt byggnadsråd 1917–1923.
• Boberg genomgick, efter studier vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Konstakademiens arkitekturskola 1882–84 och erhöll vid avgåendet den kungliga medaljen.
• Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1890–1904, förste intendent i Överintendentsämbetet 1903–1917 samt byggnadsråd 1917–1923.
• Universitetet har fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet), Tekniska fakulteten (Tekniska högskolan vid Linköpings universitet) samt Utbildningsvetenskap.
• Hela stadsdelen, med undantag av Campus Valhallavägen (Kungliga Tekniska högskolan) och Ruddammen, ingår i Kungliga nationalstadsparken, världens första och Sveriges enda nationalstadspark.
• Stationen ligger på röda linjen mellan stationerna Tekniska högskolan och Bergshamra, cirka 5 kilometer och 8 minuter från T-Centralen.
• Byggnaden är Gamla Tekniska högskolan som ursprungligen uppfördes för Teknologiska Institutet (senare Kungliga Tekniska högskolan).
• Stationen ligger i anslutning till Kungliga Tekniska högskolan och tunnelbanestationen Tekniska högskolan.
• Den offentliga sektorn utgör en stor andel av sysselsättningen i staden, till exempel Halmstads kommun, garnisonen, högskolan och Hallands sjukhus.
• Han återvände sedan till Uppsala, disputerade för doktorsgraden 1885, och utnämndes till lektor i fysik vid den nya högskolan i Stockholm (numera Stockholms universitet) samma år.
• Konsthögskolan Valand var en konstnärlig institution vid Göteborgs universitet, sedan 2020 sammanslagen med Högskolan för design och konsthantverk (HDK) under namnet HDK-Valand.
• Han var därefter professor vid Kungliga Tekniska högskolan i teoretisk elektroteknik med mätteknik 1940–1945, i elektronik 1946–1963 och i plasmafysik 1963–1973.
• Sterky antogs till Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1918, men påbörjade sina studier i elektroteknik först 1919, efter genomförd värnplikt.
• Han tog studentexamen vid Lundsbergs skola 1951 och studerade bergsvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) där han tog bergsingenjörsexamen 1957.
• Karlsson är i grunden utbildad målare och har läst sociologi, arbetsmarknadsteknik och arbetsrätt vid högskolan i Örebro (numera Örebro universitet).
• Skolan övergick 1798 i mekaniska skolan, vilken 1827 bytte skepnad till Teknologiska institutet, dagens Kungliga tekniska högskolan.
• När Baltzar von Platen utexaminerades 1922 från Kungliga Tekniska högskolan, hade han redan studerat matematik, fysik, och astronomi vid Lunds universitet.
• Snis, som är dotter till folkskollärare Per Snis och Torborg Johansson, avlade studentexamen 1941, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1946, var anställd av AB Vattenbyggnadsbyrån 1948–1952 (i Detroit 1950–1951), generalplaneavdelningen 1953–1958, hos professor Jan Wallinder i Göteborg 1959–1961, vid Chalmers tekniska högskola från 1958, blev biträdande lärare i formlära där 1959, chef för planeringsavdelningen vid Konsultbyrån GAKO AB 1964 och bedrev egen arkitektverksamhet från 1962.

Förberedelsen av sidan tog: 80,19 ms.