Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ÄTTER

Definition av ÄTTER

1. böjningsform av ätt
2. (dialektalt) efter

Exempel på hur man kan använda ÄTTER i en mening

• Brahe är namnet på två besläktade adliga ätter, den äldre dansk och den yngre svensk, vilken på mödernet härstammade från den äldre danska ätten, men använde sitt fäderneärvda vapen, varför de båda ätterna förde olika vapensköldar.
• Den Erikska ätten var en av två ätter som slogs om makten över Sverige ungefär mellan år 1130 och år 1250, uppkallad efter den första kungen ur ätten, Erik den helige.
• Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet.
• Eftersom begreppet är rent beskrivande kan det definieras på olika sätt; det svenska riddarhuset kallar flera ätter först belagda under 1500-talet för uradel.
• Sparre kan avse flera medeltida ätter, eller enskilda personer, utan inbördes släktskap, vilka förde en eller flera sparrar i sitt vapen.
• Europas furstehus var ett system av agnatiska ätter vars främsta företrädare från tidig medeltid fram till 1900‑talet utgjorde det kristna Europas regenter och statschefer med endast ett fåtal republikanska undantag.
• Kungamakten var under hans regering redan från början mycket svag, vilket var ett resultat av konflikter mellan olika ätter inom aristokratin.
• I den sena fornvästnordiska litteraturen förekommer fylgjor som kvinnliga skyddsandar för enskilda och för ätter.
• Ätten Läma har tidigare även blandats ihop med andra ätter som Bjälboättens oäkta gren, vilken förde två balkar i vapnet, och som därför av historiker som Claes Annerstedt felaktigt har kallats Läma.
• Efterhand som ämbetsmannaadeln fick allt större inflytande och gränserna mellan äldre och nyare ätter suddades ut försvagades också den här skillnaden mellan hög- och lågadel.
• Fjällskäfte fideikommiss är en gammal egendom med rötter tillbaka till medeltiden, vars historia präglats av två stora ätter: Kagg och Celsing.
• Alla tidigare kända medlemmar av kungahuset, som har skiftat mellan ett antal olika ätter, finns redovisade i en omfattande svensk och utländsk litteratur.
• Titeln marquess i Belgien föregick och överlevde den franska revolutionen, och används än idag inom nio belgiska ätter, varav de inom fem av dem bara används som titel för huvudmannen (familjens överhuvud) inom ätten.
• En gren blev immatrikulerad 1818 bland friherrliga ätter i Finland men dog ut på svärdssidan 1883 och en adlig ätt utgick 1768.
• Från och med 12:e århundradets mitt uppträda i grevskapet Mark i Westfalen flera ätter med olika, efter godsen tagna namn, såsom Kettinghausen, Rönen, Budberg, genannt Bönninghausen, Altena, Lüdenscheid, Nordhoff och Neuhoff, alla förande samma vapen, en kedja.
• De ätter som fått adelskap på detta sätt benämns ibland brevadel, i motsats till en äldre bördsadel eller uradel.
• Due är namnet på flera danska uradliga och brevadliga ätter kända från 1200- och 1300-talen, härstammande från Fyn, Lolland, Själland och Skåne.
• Ointroducerad adels förening är en svensk förening för i Sverige levande adliga ätter vilka inte är introducerade på Svenska riddarhuset, det vill säga att ätterna inte har representationsrätt där.
• Släkten Graham tillhör fortfarande Skottlands mest kända ätter, och den hertigliga linjens huvudman är en av Skottlands rikaste jordägare (2006).
• Barnekow, tysk uradel bestående av en eller två ätter med olika vapensköldar, vars släktskap med varandra inte är bekräftat.

Förberedelsen av sidan tog: 152,19 ms.