Definition & Betydelse | Svenska ordet ÖDELÄGGANDE

Definition av ÖDELÄGGANDE

1. det att ödelägga
2. presensparticip av ödelägga

Exempel på hur man kan använda ÖDELÄGGANDE i en mening

• Romarnas sabinska hustrur, som nu var blivande mödrar, stoppade dock en ödeläggande slutstrid och förmådde istället parterna att sluta fred och ingå en koalition.
• Porfyrverket uppförde efter en ödeläggande brand av sliphuset 1867, men porfyrbearbetningen lever kvar i byn i form av företaget Porfyrcenter som tillverkar smycken, ljusstakar och prydnadsföremål.
• Carola var den mest ödeläggande storm som drabbat Sverige under hela 1900-talet, och en av de allra starkaste; den orsakade svåra strömavbrott i södra Sverige och utbredd fällning av skog i framför allt Skåne.
• Den byggdes strax efter en ödeläggande brand 1727 i den stil som fanns innan och överlevde två senare stadsbränder, därför att den stod på andra sidan Viskan, nära Västerbron, på nuvarande Krokshallstorget.
• Den siste lantgreven av denna släkt var Ludvig IV:s broder Henrik Raspe, efter vars död (1247) utbröt det ödeläggande thüringska tronföljdskriget, som 1263 slutade så, att markgreve Henrik den upplyste av Meissen (av huset Wettin), Henrik Raspes systerson, fick det egentliga Thüringen, varemot det dittills med Thüringen förenade Hessen tillföll Ludvigs och Elisabets dotter Sofia.
• I början fick spårvagnarna sin strömförsörjning via en skena i marken, men efter flera ödeläggande monsuner ändrade man till luftledningar.

Förberedelsen av sidan tog: 152,86 ms.