Definition & Betydelse | Svenska ordet ÖVERSÄTTNINGARNA

Definition av ÖVERSÄTTNINGARNA

1. böjningsform av översättning

Exempel på hur man kan använda ÖVERSÄTTNINGARNA i en mening

• Letterstedtska priset för översättningar – Albert Ehrensvärd för översättningarna i Fransk medeltid och renässans.
• Letterstedtska priset för översättningar – Aron Alexanderson för översättningarna i Oidipus-sagans tragedier.
• Letterstedtska priset för översättningar – Ellen Wester för översättningarna av Platons Gästabudet och några andra dialoger.
• Letterstedtska priset för översättningar – Albert Ulrik Bååth för översättningarna från isländskan i samlingen Från vikingatiden.
• Bezas betydelsefullaste skrifter är hans biografi över Calvin, Vita Calvini, den politiksak De jure magistratum, och hans kritiska upplaga av Nya testamentet och de rimmade översättningarna av Psaltaren.
• 1792 blev han teologie doktor i Göttingen på en exegetisk undersökning av de grekiska översättningarna av profeterna Habakuk och Obadjas skrifter.
• De olika översättningarna kom att skilja sig från varandra och värderingen av den franske kaptenen l'Ollonais och det engelska befälet Sir Henry Morgan var väsensskilda beroende på om man läste en fransk eller engelsk upplaga av boken.
• Området där befästningen ligger motsvarar huvudet på det heliga djuret, och en av översättningarna av det begreppet är "pumans huvud".
• Figurerna beskrivs här i första hand med deras förnamn, likt i de engelska och franska översättningarna; i den japanska originaldubben är det dock oftast efternamnen som gäller - även mellan vänner – på traditionellt japanskt maner.
• På svenska är den främst känd under översättningarna Minnets envishet eller Minnets beständighet, medan den på andra språk ibland är känd som "De galna/smältande/mjuka klockorna" efter bildens huvudmotiv.
• De svenska översättningarna utgår från ordlistans isländska, som inte alltid är helt ekvivalent med ordlistans baskiska.
• Wahlströms flickböcker med de röda ryggarna - dock utkom de svenska översättningarna i annan ordning än originalutgåvorna.
• Leken med ord och referenserna till Koranen och islam har i likhet med rimmen inte följt med i översättningarna till europeiska språk trots flera försök.
• De i Svenska kyrkan gällande officiella översättningarna av två av de tre gammalkyrkliga trosbekännelserna står i Den svenska kyrkohandboken (1986), medan den gällande översättningen av Augsburgska bekännelsen 1530 finns i Confessio fídei, tryckt 1594.
• Texten är av Robertus Stephanus (1550), men anteckningarna, förutom att inkludera alla tidigare befintliga samlingar av olika läsningar, lägger till ett stort antal härledda i hans egen undersökning av många nya manuskript och orientaliska versioner (den senare använde han bara i de latinska översättningarna).
• Efter debuten med en volym Sinngedichte (1771) följde översättningarna Begebenheiten des Enkolp (1773) från Petronius, Die Kirschen (samma år) från Dorat och Laidion (1774) samt prosatolkningen av Det befriade Jerusalem och Orlando furioso.
• Det var också han som utförde merparten av de latinska översättningarna (med förklarande noter) till skaldeverserna i samlingarna Antiquitates americanæ (om färderna till Grönland och Vinland) 1837, och Antiquités russes et orientales (om nordbornas färder i österled) 1850 - 1853.
• Texterna skrevs av Arvid Möller, Börge Möller, Amdi Riis, Ulrik Neumann och Svend Asmussen, och de svenska översättningarna gjordes av Dix Dennie, Nils Sie och Pär Rådström.
• Textens indelning i flockar och paragrafer som förekommer i de senare tryckta editionerna och översättningarna är inte ursprungliga i någon av kyrkobalkarna.
• Inför riksdagen 1786 lade han fram ett memorial, som även trycktes, där han framförde tre punkter: dels ansåg han att lärosätena bättre borde censurera vilka avhandlingar man lät trycka, dels framförde han kritik mot den då florerande pastoratshandeln, och slutligen ansåg han att det pågående bibelöversättningsarbetet närmare borde knyta an till de äldre översättningarna.

Förberedelsen av sidan tog: 263,22 ms.