Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ADELS

Definition av ADELS

1. böjningsform av adel

Exempel på hur du använder ADELS i en mening

• Det finns även en kronologisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter samt förteckning över ointroducerad adel i artikeln Ointroducerad adels förening.
• 1582 var han en av dem som undertecknade rådets och adels försäkran med avseende på stadgan om kunglig och furstlig rättighet, och stod högt i konungens ynnest, vilket framgår bland annat av att han av honom fick flera förläningar i Västergötland, där han även 1588 skötte lagmanstjänst.
• Ointroducerad adels förening är en svensk förening för i Sverige levande adliga ätter vilka inte är introducerade på Svenska riddarhuset, det vill säga att ätterna inte har representationsrätt där.
• Tersmeden torde i dag mest vara hågkommen som redaktör av olika adelskalendrar: Storfurstendömet Finlands ridderskaps och adels kalender för 1883 (1883) och Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel, svensk och utländsk (2 årgångar, Stockholm, 1886 respektive 1899).
• Sveriges ridderskap och adels kalender (adelskalendern), Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
• Han innehade ordförandeposten i Uppsala läns jaktvårdsförening 1925–1944, Skogsägarföreningen 1925–1955, Skogsvårdsstyrelsen 1936–1956, Skogsvårdsstyrelsens förbund 1950–1956, Svenska häradsallmänningsförbundet 1944–1963, Ointroducerad adels förening 1947–1963, Margarethahemmet från 1948, Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem från 1950 och styrelsen för Frälsningsarméns utbildningsfond från 1952.
• Sveriges ridderskap och adels kalender (även kallad Sveriges adelskalender, i dagligt tal Adelskalendern), tidigare Sveriges ridderskaps och adels kalender, är en medlemsmatrikel över den svenska adeln.
• Tage Erland von Gerber, född 8 februari 1885 i Sölvesborg, död 9 juni 1966, var Ointroducerad Adels Förenings grundare år 1911 och redaktör för Sveriges ointroducerade adels kalender från 1912 till 1944.
• Förutom en mängd smärre uppsatser och historiska undersökningar, samt förvaltnings- och arkivhistoriska utredningar, märks bland hans arbeten Svenska riksarkivet 1618-1837 (1916) med den postumt utgivna fortsättningen Svenska riksarkivet 1837-46 (1927), Svenska riksrådets protokoll (4-15, 1891-1906), Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll (1891-1906).
• Enligt stadgarna från år 2000 ska kommittén bestå av minst åtta, högst tolv ledamöter, som representerar , Kungliga Vitterhetsakademien, Riksarkivet, Försvarets traditionsnämnd, Genealogiska Föreningen, Sveriges ridderskap och adel, samt Ointroducerad adels förening.
• Svensk adelskalender var en adelskalender över svensk adel som gavs ut 1898–1905 samt ett nytt försök med Ny svensk adelskalender som gavs ut 1909, i konkurrens med den äldre Sveriges Ridderskaps och Adels kalender.
• Han skrev bland annat Om sekreta utskottet under den tidigare frihetstiden 1719-34 (1911), Om centralförvaltningen under Karl XII:s tid (i "Karl XII", 1918) och Justitiekanslersämbetet (i Historiska studier tillägnade Ludvig Stavenow, 1924), utarbetade register till Historiska handlingar delarna 1–20 (1919) samt fortsatte utgivningen av Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686 (med avdelning 3, 1920) och av "Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll" (riksdagen 1755–56, 1, 1923).
• År 1808 deltog han som en av Åbo läns adels representanters uppträdande i fråga om utseende av deputerade till Sankt Petersburg.
• Sveriges ridderskaps och adels kalender, årgångarna 1992 (Stockholm 1991), sidan 417 och 2016 (Stockholm 2015), sidan 561.

Förberedelsen av sidan tog: 112,68 ms.