Information om | Svenska ordet AMTMAN

Exempel på hur man kan använda AMTMAN i en mening

• Deras son Henrik von Nolcken var amtman i Uchte, och far till Henrik von Nolcke som under de första åren av 1600-talet inkom till Sverige där han blev kapten och befallningsman på Vaxholms fästning.
• Efter att någon tid ha tjänstgjort i kansliet och som Frederik Moltkes privatsekreterare återvände han 1801 med kanslisekreterares titel till Norge och levde på en egendom vid Trondhjem, tills han 1807 utnämndes till amtman i Finnmarken.
• Holstein blev 1679 page hos kronprins Fredrik och vann hans synnerliga ynnest, fick 1700 Fuirendal som friherreskap, men avlägsnades 1703 från hovet, därför att han avrådde kungen från giftermål med Helene von Viereck, och blev amtman i Flensburg.
• Släkten Lybecker härstammar enligt Anrep från Thyloff Lybecker, som enligt sonsönernas uppgifter var amtman i Bielfeld i Westfalen, men Gillingstam anger att denna uppgift inte har kunnat verifieras.
• Han blev 1767 hovmarskalk och 1769 geheimeråd, men störtades 1770 av Struensee och sändes som amtman till Holstein.
• von Staffeldt blev 1786 fänrik, men studerade 1791-93 i Göttingen statsvetenskap och konsthistoria och övergav efter sin utrikesvistelse 1796-1800 den militära banan för att 1801 bli assessor i kommerskollegiet, 1808 kammarjunkare vid hovet i Kiel och 1810 amtman i Holstein samt 1813 i Gottorp amt (Syd-Slesvig), en bana, som inte heller tillfredsställde honom, trots att han var en utomordentligt samvetsgrann ämbetsman.
• Sommerhielm blev juris kandidat 1785, assessor i norska överhovrätten 1789 och vid dennas upphävande assessor i Akershus stiftsoverret 1797, generalauditör 1801, sedan 1802 därjämte deputerad i norska kommissariatskollegium och 1808–1810 ledamot av interimistiska regeringsrådet och 1810 amtman i Smaalenene.
• Urbye var 1905 sekreterare hos de norska kommissarierna vid underhandlingarna i Karlstad, blev 1906 amtman i Finnmarkens amt och var därunder (1907) delegerad i Sankt Petersburg vid underhandlingarna om ett gränsdistrikt mellan Finnmark och Ryssland samt tog 1909 juris doktorsgraden, efter att ha utgett Norsk strafferet (1906–09), innehållande en framställning av några avdelningar av den norska straffrättens speciella del.
• Han var flera gånger konstituerad amtman i Romsdals amt, representerade detta amts tredje valkrets i Stortinget (Venstre) 1913–15 samt var 1909–17 medlem av högfjällskommissionen och sedan 1915 dennas ordförande.
• Han var 1899–1902 redaktör för "Dagbladet", 1903–08 sakförare i Kristiania och statsrevisor samt 1908–13 amtman i Nordland.
• Magnús blev student 1855, candidatus juris 1862, volontär i justitieministeriet 1863, assistent 1865, assessor i Islands Landsoverret 1870, tillika konstituerad amtman i Suður- og Vesturamt 1883–1886 och kungavald alltingsman från 1877 till den 10 april 1886, då han blev landshövding över Island.
• Åren 1854–1885 var han amtman i Randers och 1861–1900 kunglig kommissarie vid de jylländska järnvägarna; vid sitt avsked 1885 fick han titeln geheimeråd.
• Han var stadsfogde (motsvarende justitieborgmästare) i Skien 1847–1874, hade dessutom ämbeten som polismästare, stadsnotarie och magistrat, och var amtman (landshövding) i Bratsberg under tre perioder (1862–1863, 1864 och 1868–1869).
• Han började som edsvuren fullmäktig hos svärfadern och utnämndes av kung Christian V till svärfaderns efterträdare som häradshövding den 21 augusti 1696 efter rekommendation från svärfadern och amtman Henrik Nilsen Adeler.

Förberedelsen av sidan tog: 144,43 ms.