Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet ANEMI

Definition av ANEMI

1. (medicin) tillstånd där blodets förmåga att ta upp och transportera syre är nedsatt på grund av brist på fungerande röda blodkroppar

Exempel på hur man kan använda ANEMI i en mening

• Aplastisk anemi (AA) är en relativt sällsynt och allvarlig hematologisk sjukdom (blodsjukdom) som uppstår då stamceller i benmärgen är skadade, med minskad produktion av nya celler till blodet.
• Deras funktion och kopplingen till olika bristsjukdomar, som beriberi, anemi och pellagra, började utforskas i slutet på 1800-talet.
• Makrocytär anemi - en beskrivande term för blodbrist där de röda blodkropparna har större storlek än normalt.
• Autoimmun hemolytisk anemi är en form av brist på röda blodkroppar som orsakas av att kroppens egna immunförsvar angriper och förstör dem.
• Genom att låna kunskap om mänsklig histokompatibilitet från Amos, Payne och Dausset byggde han upp och utbildade ett vårdteam av sjuksköterskor, och kunde slutligen demonstrera hur vissa patienter med avancerad leukemi, aplastisk anemi eller genetiska sjukdomar kunde botas genom benmärgstransplantation.
• Registret är uppkallat efter Tobias Storch som dog 17 år gammal i aplastisk anemi i väntan på en passande donator år 1991.
• Han arbetade också på Peter Bent Brigham Hospital som anställd och var medlem i kommittén om skadlig anemi vid Harvard och tjänstgjorde i Anti-Anemia Preparation Advisory Board i U.
• Genom sin forskning på hundar kunde han fastställa hur järn i levern kunde bota anemi från blödning och perniciös anemi.
• År 1903 under sitt arbete på Johns Hopkins Hospital noterade Auer en 21-årig man med en allvarlig näsblödning, halsinfektion, anemi och splenomegali.
• Koncentrationen av transferrin i blodet är förhöjd vid järnbrist (anemi) men fler tester måste göras tillsammans med transferrinbestämning eftersom koncentrationen av transferrin påverkas av många olika faktorer.
• Vid järnbristanemi är blodets erytrocyter oftast för små (microcytär anemi) och alltid hemoglobinfattiga (hypokrom anemi).
• Hos personer med sicklecellanemi eller annan from av kronisk hemolytisk anemi kan infektionen utlösa en aplastisk kris.
• Åkomman kan ha flera orsaker, till exempel en bakteriell infektion, diabetes, perniciös anemi eller magsår.
• Symtomen var anemi, lever- och mjältförstoring (hepatosplenomegali) samt blödning från bland annat slemhinnor.
• Mikrocytär anemi är en beskrivande term för anemier där de röda blodkropparna är mindre än normalt (kallade mikrocyter).
• Makrocytär anemi är en beskrivande term för anemier där de röda blodkropparna har större storlek än normalt.
• Normocytär anemi är en beskrivande term för anemier där storleken på de röda blodkropparna är normal, vilket innebär ett värde på medelcellvolymen på mellan 80 och 100 fl (kan variera något beroende på laboratorium).
• Det har använts som motgift vid arsenikförgiftning, detta genom att den anemi som arsenikförgiftningen orsakat motarbetas genom ökad produktion av blod.
• Han har givit namn åt Widals prov, som är ett test för tyfoidfeber, dessutom var hemolytisk anemi uppkallat efter honom och Georges Hayem, Hayem-Widals syndrom, innan det fick ett modernare namn.
• Marie Curie använde pechbländemalm från Jachymov att isolera grundämnet radium, en sönderfallsprodukt av uran; hennes död berodde på aplastisk anemi, säkerligen orsakad av exponering för radioaktivitet.

Förberedelsen av sidan tog: 276,98 ms.