Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ANMÄRKNINGAR

Definition av ANMÄRKNINGAR

1. böjningsform av anmärkning

Exempel på hur man kan använda ANMÄRKNINGAR i en mening

• Det redogör för flera äldre skrifter, med anmärkningar och tillagda satser av Pappos själv, och var av stort värde för kännedomen om den äldre grekiska matematiken.
• Melito, som var biskop av Sardes, författade en mängd skrifter, som gått förlorade, bland annat en apologi, ställd till Marcus Aurelius, antimontanistiska och exegetiska skrifter, med anmärkningar om palestinensiska kanon (samling av fragmenten i Ottos Corpus apologetarum christianorum, band 9).
• Han samarbetade bland annat med Voltaire och gjorde sig till ovän med Jean-Jacques Rousseau genom sina föraktfulla anmärkningar om en av Rousseaus kompositioner.
• Redan i de inledande anmärkningarna anger hon stämningen och retade därmed gallfeber på sin samtid, som såg Södergrans anmärkningar som arroganta och hennes verk som dårdikter.
• Fontmeter kompatibel med Unicode- och Truetype-typsnitt innehållande bitmappar med kritiska anmärkningar för bättre utseende på mindre typsnittsstorlekar.
• Pojkarna ska få en ny klassföreståndare som har hård disciplin, de hittar på en massa hyss och får så många anmärkningar att de måste läsa extra över sommarlovet för att få börja klass 4.
• Nick fick en gång 160 allvarliga anmärkningar från "The malpractive committee", de allvarligaste var att han opererat med bestick från en fiskrestaurang och att han missbrukat lik.
• Afzelius har författat flera smärre skrifter och botaniska disputationer (till exempel De rosis suecanis, 1804–13), men är mest känd för Egenhändiga anteckningar av Carl Linnæus om sig själv, med företal, anmärkningar och tillägg, som han utgav 1823 efter kunglig befallning.
• Den 26 februari 2015, tog Inhofe med sig en snöboll till senaten och kastade den innan han lämnade anmärkningar där han hävdade att miljöaktivister fortsätter att prata om global uppvärmning trots att det fortsätter att bli kallt.
• Efter kriget framfördes anmärkningar mot SOE för allvarliga brister i förberedelserna för uppdragen och för att man nonchalerat varningarna att agenterna hade blivit arresterade.
• Av hälsoskäl kunde han dock ej predika efter 1755, men då hälsan tillät bedrev han forskning, som resulterade i två utmärkta arbeten: Vårs herres och frälsares Jesu Christi historia ifrån hans födelse till hans himmelsfärd, uti sex böcker författad (1755–1660, tredje upplagan 1785) och Historiska anmärkningar om kyrkoceremonierna (1762), av vilka det senare med de tillägg, som gjordes av Anders Erik Knös i upplagan av 1838, i de flesta fall är en tillförlitlig källa om den kristna kultens historia.
• Till tidskriften finns två följdverk: Billiga anmärkningar mot en otidig Karbas och Til den som tog i Karbasen 1772.
• Bergstrand skrev, förutom en mängd uppsatser i tidskrifter, åtskilliga i bokform utkomna avhandlingar, såsom Några anmärkningar rörande testicklarnes sjukdomar (1831), De spina bifida (1838), Chirurgiska iakttagelser (1842–1848), Afhandlingar uti allmän chirurgi (1848–1849) och Om kärlutvidgningar (1848).
• 1758 - Historiskt bewis om Swea och Göta rikes urgamla frihet, sammandragit utur Heims-kringla eller Snorre Sturlesons norlänska konunga-sagor, med tjänliga anmärkningar.
• Åren 1871-77 var han ledamot av Stockholms stads sundhetsnämnd och 1878-83 av dess hälsovårdsnämnd samt ägnade sig med stort intresse åt vården om huvudstadens hygieniska angelägenheter och redigerade Hälsovårdsnämndens berättelser till Medicinalstyrelsen för åren 1879-80, sedan han redan 1876 vid nedläggandet av ordförandeskapet i Svenska Läkaresällskapet behandlat frågan Om Stockholms allmänna helsovård jämte några inledande anmärkningar rörande dödligheten derstädes och dödsorsakerna (i "Hygiea", 38).
• Bland hans många skrifter kan nämnas Om det sympatiska nervsystemets förhållande till det cerebro-spinala och det så kallade hämmande nervsystemet (1865) och Anatomisk beskrifning af det gangliösa nervsystemet hos menniskan jämte anmärkningar öfver detta nervsystems fysiologiska verksamhet (1868).
• Vägbrytare var han genom sina geografiska anmärkningar till Jacob Aalls översättning av "Snorre Sturlesons norske kongers sagaer" (1838-39) och genom Norske stedsnavnes rette skrivemaade (1847), en revision av ortnamnen i den "nye matrikul" (1837).

Förberedelsen av sidan tog: 102,59 ms.