Information om | Svenska ordet ARBETSCHEF

Exempel på hur man kan använda ARBETSCHEF i en mening

• Från 1827 arbetade han i många år vid byggandet av Göta kanal, efter vartannat som nivellör, arbetsofficer, arbetschef, distriktschef och kanalbyggmästare.
• Åren 1904-09 var Zetterstrand arbetschef för de ekonomiska kartarbetena vid Rikets allmänna kartverk och redigerade tillsammans med Axel Lagrelius Sverige i 32 kartblad.
• År 1905 blev han ingenjör vid The Rapid Transit Subway Construction Company i New York och var 1914–1916 avdelningschef vid Ostkustbanans AB, blev 1916 byråingenjör vid Malmö hamnförvaltning, 1918 arbetschef där och var 1928–1940 hamnöveringenjör där.
• Efter avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1898 anställdes Fröman vid Göteborgs stads byggnadskontor 1898, var arbetschef för Strängnäs stads vatten- och avloppsledningsanläggningar 1898–99, ingenjör vid Stockholms stads vattenledningars nybyggnader vid Norsborg 1900–04, teknisk chef vid AB Beton 1904–05 och anställd hos Stockholms stad 1905–39.
• Hernlund blev filosofie kandidat vid Stockholms högskola 1910, filosofie licentiat 1912, extra geodet vid Rikets allmänna kartverk 1910, ordinarie geodet 1910 och observator 1912, extra byrådirektör i Lantmäteristyrelsen 1917, ordinarie byrådirektör 1920, vid Rikets allmänna kartverk: tillförordnad arbetschef 1930, ordinarie arbetschef 1931 samt överdirektör och chef 1937-54.
• Efter avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan 1901 var Fröman ingenjör vid Gävle stads byggnadskontor 1901–02, arbetschef vid Finspång 1902–03 och ingenjör vid Stockholms vattenledningars nybyggnad i Norsborg 1903–04.
• Han blev biträdande ingenjör vid mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1901, vid södra distriktet 1903, arbetschef vid vattenkraftsanläggning i Lessebo 1902, vid ombyggnad av Malmö-Limhamns Järnväg 1903, vid flottledsbyggnad Rottnen-Konga samma år, vid Lund-Revinge Järnvägs byggnad 1904, vid Ruda–Älghults Järnvägs byggnad 1922–23, trafikchef, ban- och maskiningenjör vid Lund-Revinge Järnväg 1905–10, därjämte vid Lund-Bjärreds Järnväg 1907–10, vid Kävlinge-Barsebäcks Järnväg samma tid, vid Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg 1911–21 och vid Ruda-Oskarshamns och Ruda–Älghults Järnväg 1922–24.
• Han var anställd som arbetschef för Stockholms stads vattenbyggnader 1849-1875 varvid han uppgjorde ritningar och förslag till Karlbergskanalen, kajerna på Blasieholmen, Strandvägen, Vasabron och Veterinärinstitutet.
• Som nyutexaminerad tjänstgjorde Malm bland annat som arbetschef vid anläggning av vattenledning, kloaker och gator i Oxelösund.
• Hellgren utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1898, blev baningenjör vid Statens Järnvägar 1907, arbetschef där 1914, 1:e byrådirektör i Kungliga järnvägsstyrelsen 1918 och var verkställande direktör för AB Stockholms Spårvägar 1923–40.
• Han blev ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1927, gatudirektörsassistent 1936, arbetschef där 1945, förste ingenjör vid Stockholms stads stadsbyggnadskontor och chef för dess trafikbyrå 1950, även ledamot av Nedre Norrmalmsdelegationens arbetsutskott från 1951, och slutligen överingenjör vid trafikbyrån från 1961.
• Hansen ägnade sig från början åt vattenledningstekniken, var 1882–1886 biträdande ingenjör vid Stockholms vattenledningsarbeten, 1886–1888 arbetschef för anläggande av vatten- och avloppsledningar i Västerås, 1888–1894 ingenjör vid Stockholms vattenledning, 1894–1897 arbetschef och 1897–1905 förste ingenjör i samma stad, under Hansens ledning planlades och utfördes Stockholms nya vattenverk vid Norsborg, Norsborgs vattenverk.
• Ekwall utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1903, blev överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1923, praktiserade ingenjörsverksamhet vid norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet i Sundsvall 1903–05, i Trollhättan 1905–10, arbetschef vid Trollhätte kanals ombyggnad 1911–14 och var överingenjör vid Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå från 1914.
• Han verkställde 1901 på uppdrag av rysk-kinesiska banken undersökningar för järnväg från Kjachta över Mongoliet till Peking och var 1902–1903 anställd i Kina, dels som arbetschef för en vattenledningsanläggning i Tianjin, dels som ingenjör vid regleringsarbeten i floden Hai He.
• Berggren blev utexaminerad från Filipstads bergsskola 1897 och var därefter arbetschef för olika byggnadsarbeten 1898–1904, bland annat för tunnelbyggnaderna å statsbanan Huddinge-Tumba.
• Efter att han 1861 blev arbetschef för Simrishamns hamnbyggnad, utövade han en mycket omfattande verksamhet, speciellt som hamnbyggnadsingenjör i södra Sverige, där hamnarna i Helsingborg, Höganäs, Mölle, Lerberget och Halmstad utfördes efter hans förslag och under hans ledning.
• Efter hemkomsten var han undersökningsförrättare och arbetschef för Sveriges första järnvägsbyggen, Frykstabanan och Kristinehamns Järnväg.
• Efter anställningar som verkmästare 1923 i Hufvudstaden och 1924–1927 i Kreuger & Toll, var han 1928–1935 arbetschef och 1935–1944 byggnadschef i nämnda företag.
• Åren 1893–95 var han arbetschef för Stockholms gas- och elektricitetsverks nybyggnader och utövade därefter den byggnadstekniska ledningen för nämnda verks stora nyanläggningar: Värtagasverket, elektricitetsverket Värtaverket i Hjorthagen och vattenkraftverket vid Untra.
• Meurling avlade mogenhetsexamen i Linköping 1894 och utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnad 1898, tjänstgjorde 1903–1907 hos Malmö stads drätselkammare, därvid 1904–1907 även som arbetschef för stadens nya kloakverksanläggningar samt under 1908 lärare vid Tekniska högskolan och avdelningschef i AB Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm, var 1908–1919 direktör i Stockholms stads lantegendomsnämnd, 1919–1924 fastighetsdirektör vid Stockholms stads fastighetskontor, 1920–1924 ett av Stockholms stads första borgarråd och chef för fastighetsroteln.

Förberedelsen av sidan tog: 808,08 ms.