Definition & Betydelse | Svenska ordet ASSESSOR

Definition av ASSESSOR

1. (juridik) titel för vissa juridiskt utbildade tjänstemän (bland annat i hovrätterna)

Exempel på hur man kan använda ASSESSOR i en mening

• Stenberg blev juris kandidat vid Uppsala universitet 1894 och 1902 adjungerad ledamot i Svea hovrätt, där han avancerade till assessor 1907 och hovrättsråd 1910.
• Från 1780-talet övergick gården till släktet Odelberg, förste ägare var Herman Odelberg, assessor i bergskollegium.
• Levinson blev 1908 juris kandidat vid Uppsala universitet, assessor vid Göta hovrätt 1919, byråchef i Finansdepartementet 1919 och hovrättsråd samt statssekreterare i Försvarsdepartementet 1923.
• Han avlade juristexamen i Uppsala 1959, tjänstgjorde som sekreterare vid riksdagshögerns kansli, fiskal vid Hovrätten för Nedre Norrland 1963, assessor 1970, rådman i Härnösand 1972, hovrättsråd vid Hovrätten för Nedre Norrland 1976, statsråd och chef justitiedepartementet 1979–1981 samt hovrättspresident i Hovrätten för Nedre Norrland 1982–1998.
• Efter fullbordad tingsmeritering och en tids tjänstgöring i Göta hovrätt var Rosander 1925–28 knuten till rådhusrätten i Norrköping, huvudsakligen med tjänstgöring som assessor.
• Efter tingstjänstgöring och tjänst som vice häradshövding verkade han vid Svea hovrätt, först som fiskal och adjungerad ledamot och därefter som assessor 1894–1898.
• Abraham Leijonhufvud var student vid Uppsala universitet 1637-49, blev kammarjunkare 1650, assessor i bergskollegium 1652, kammarherre i drottning Kristinas hov 1653.
• Senare tillträdde han som bisittare i borgrätten, hovauditör, assessor i borgrätten och till sist sekreterare i lagkommissionen 1691.
• Efter examen anställdes han som extraordinarie notarie vid Svea hovrätt, senare adjungerad ledamot där 1900-1907, fiskal där 1907, assessor där 1908 och hovrättsråd 1909.
• Han blev notarie vid Svea hovrätt 1888, assessor där 1890, tillförordnad revisionssekreterare 1892, expeditionschef i ecklesiastikdepartementet 1893 och var från 1900 till sin död 1922 landshövding i Kopparbergs län (fram till 1901 som tillförordnad).
• Han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1930, adjungerad ledamot av Svea hovrätt 1933, assessor där 1936 och hovrättsråd 1942.
• Därefter verkade han inom Svea hovrätt, där han blev assessor 1898, tillförordnad revisionssekreterare 1900 och ordinarie revisionssekreterare 1903.
• Arvid Wittenberg föddes på Johannesberg i Borgå som son till assessor Johannes Wirtenberg von Debern och Magdalena Schönfeld eller Magdalena Johansdotter till Skinnarbacka.
• Mossberg avlade juris kandidat-examen vid Uppsala universitet 1931, varpå han blev fiskal vid Svea hovrätt 1935 och assessor där 1943.
• Han studerade vid Lunds universitet, där han blev juris kandidat 1953, genomförde tingstjänstgöring 1953–1955, blev fiskal vid Hovrätten över Skåne och Blekinge 1956, tjänstgjorde som tjänsteman i riksdagen 1958–1961, blev assessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge 1963, i Försäkringsdomstolen 1964 och var lagman vid Kammarrätten i Stockholm 1972–1976.
• Johan Hadorph (eller Hadorphius), född 6 maj 1630 på Haddorp, Slaka socken i Östergötland, död 12 juli 1693 i Stockholm, var en svensk fornforskare, assessor i Antikvitetskollegium från 1667 och riksantikvarie från 1679.
• Borgaren i Västerås Claes Depken den äldre (död 1634; släkten stavade namnet även Döpken med flera stavningar), sannolikt av tyskt ursprung, hade flera barn varav en son Claes Depken den yngre (1627-1702), extra ordinarie assessor i bergskollegium och bergmästare i Uppland, 1676 adlades med namnet Anckarström för sina förtjänster inom bergshanteringen.
• Efter tingsmeritering genomgick han fiskaltjänstgöring vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, där han sedan blev assessor från 1917 och hovrättsråd 1928–1930.
• Han gjorde tingstjänstgöring i Bräkne domsaga 1924–1926, varpå han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1927 och extra ordinarie assessor där 1930.
• Han blev sedan vice häradshövding 1886, assessor i Svea hovrätt 1891, tillförordnad revisionssekreterare 1893, ordinarie 1899 och efterträdde 1903 Frans Krook som borgmästare i Stockholms stad, en befattning som han innehade till 1930.

Förberedelsen av sidan tog: 597,97 ms.