Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet B-MOLL

Definition av B-MOLL

1. (musik) molltonart som i notskrift vanligtvis skrivs med fem b-förtecken, i huvudsak bestående av tonerna b (sänkt h), c, dess, ess, f, gess och ass med tonen b (sänkt h) som tonika
2. (musik) ackord bestående av tonerna b (sänkt h), dess och f
3. (musik, anglicism) molltonart som i notskrift vanligtvis skrivs med två korsförtecken, bestående av tonerna h, ciss, d, e, fiss, g och a med tonen h som tonika
4. (musik, anglicism) ackord bestående av tonerna h, d och fiss

Exempel på hur man kan använda B-MOLL i en mening

• Psalmen har två olika tonsättningar varav A-melodin är skriven av Ingmar Milveden 1970 i b-moll och B-melodin av Börge Ring 1975 i e-moll.
• Symfonin (etyd nr 4–7) omfattar fyra satser, med en sammanlagd speltid på cirka 25 minuter: (I) Allegro i c-moll med sonatform; (II) Marche Funèbre i f-moll; (III) Menuet i b-moll; samt (IV) Finale i ess-moll med mycket hög teknisk svårighetsgrad.
• von Bülow var en av de ledande dirigenterna under 1800-talet och har instuderat och dirigerat första uppföranden av Wagners operor Tristan och Isolde (1865 i München), Mästersångarna i Nürnberg (1868 i München) och av Pjotr Tjajkovskijs Konsert i b-moll (i Boston).
• Två violinsonater i Ess-dur och G-dur samt en gambasonat i b-moll är av Franz Benda (Lee III-37, 83, 138).

Förberedelsen av sidan tog: 166,88 ms.