Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet BEDÖMANDE

Definition av BEDÖMANDE

1. det att bedöma
2. presensparticip av bedöma

Exempel på hur man kan använda BEDÖMANDE i en mening

• Med anledning av utställningen 1822 och de skarpa kritiker, för vilka en del akademister blivit utsatta inom pressen, utgav han Försök till ledning vid konstarbetens bedömande (1822), där han i synnerhet tar Gustaf Erik Hasselgren i försvar.
• Den pronazistiska kulturföreningen hade bildats i Lund i december 1937 med syftet "att på rent svensk grundval, utan ställningstagande i partipolitiken, verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland".
• Riksföreningens uttalade syfte att "på rent svenskt grundval, utan ställningstagande i partipolitiken, verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" med tillägget att detta inte innebar "drivande av nationalsocialistisk propaganda" utan endast en strävan att förhindra "en ohjälplig söndring mellan tvenne stambefryndade folk".
• Tidskriften började ges ut 1938 som organ för Riksföreningen Sverige-Tyskland som hade som ändamål att "på rent svensk grundval, utan ställningstagande i partipolitiken, verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" där man ville motverka den hets som man ansåg förekom i svensk press mot Nazi-Tyskland.
• Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av särskilt farlig art.
• Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning.
• Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning.
• Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada eller om egendom av betydande värde utsatts för fara.
• Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet.
• Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat våld av allvarligt slag, hot som förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller om gärningen annars har varit av särskild hänsynslös eller farlig art.
• Även om flera av de åsikter, som han – ibland med alltför stor häftighet – förfäktade, var ohållbara och om särskilt hans bedömande av de av honom uppdagade människolämningarna inte fick något stöd, gav honom dock de storverk, som han under svåra försakelser och ofta under bitter opposition från flera håll utförde, en aktad plats i vetenskapernas historia.
• Därefter började han ägna sig åt studiet av sällsynta jordarter, i synnerhet sådana, som kunde anses bidra till bedömande av det periodiska systemets allmängiltighet, eftersom det vid denna tidpunkt fortfarande fanns några "gluggar" i det.
• Han var bland annat huvudredaktör och ansvarig utgivare av "Jernkontorets annaler" 1900–1903, kommissarie för svenska järn- och gruvutställningen vid världsutställningen i Paris 1900, ledamot av kommittén för högre tekniska undervisningen (1906–1908), av nämnden för bedömande av förslag till en ny teknisk högskola (1911), av kungliga kommittén för Kommerskollegiets omorganisation (1908–1914), ordförande i kommittén angående organisation av Statens provningsanstalt (1917), av kungliga malmkommissionen (från 1914), av Statens industrikommission (från 1914), av krigsmaterielkommissionen (från 1915) och ekonomiska beredskapskommission (1915–1917), chef för handelskommissionens malmexportbyrå (1918–1919); delegerad vid Sveriges förhandlingar med England angående handelspolitiska förhållanden under världskriget 1915, vid förhandlingarna om handelsutbyte mellan Sverige, Norge och Danmark 1917, sakkunnig åt delegerade vid Sveriges förhandlingar i Berlin angående handelspolitiska förhållanden 1918; delegerad för Jernkontoret vid förhandlingar i London angående svenska järn- och stålexporten samma år, ledamot i styrelsen för Kungliga Tekniska högskolan; ordförande i styrelsen för Sveriges teknisk-industriella skiljedomsinstitut, ledamot av styrelsen för Internationaler Verband für die Materialprüfung der Technik 1897–1905, ordförande i Svenska brukstjänstemannaföreningen 1909–1917 (hedersledamot 1917), ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (1919).
• Han utgav bland annat flera biografier (däribland en över Hugo Grotius, 1806), tidskriften "Nemesis, Zeitschrift für Politik und Geschichte" (tolv band, 1814–1818) och det illa planlagda, omfattande verket Geschichte des teutschen Volkes (tolv band, 1825–1837; går till 1237), vars nyktert rationalistiska bedömande av medeltiden blev föremål för mycken kritik.
• Hefeles stora livsverk, Konciliengeschichte (sju band, 1855–1874; andra upplagan 1873–1879), kännetecknas av grundligt materialstudium, översiktlig framställning och jämförelsevis opartiskt bedömande, även om ståndpunkten är ensidigt romersk.
• Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.
• Han var den förste dansk, som underkastade Kristian II:s historia en kritisk behandling och bidrog till ett mer allsidigt bedömande av hans karaktär.
• I sin licentiatavhandling, Lotzes religionsfilosofi (1889), gjorde han denna till föremål för ett ingående bedömande.
• Prokesch von Ostens historiska och politiska skrifter, i synnerhet de om Orienten, utmärks av ett rikt och intressant innehåll, livlig stil, skarp blick och frimodig öppenhet i bedömandet av personer och förhållanden, men hans för sin tid och samhällsställning (som ur Metternichs skola utgången diplomat) ovanligt frisinnade uppfattning, enligt vilken folkets välfärd utgjorde den främsta måttstocken vid alla politiska frågors bedömande, skaffade honom många motståndare.
• Erkkilä skrev Klinisch-statistische Untersuchungen über die gerichtspsychiatrisch untersuchten Verbrecher in Finnland in den Jahren 1895–1919 (akademisk avhandling, 1938); Brottslighet hos sinnessjuka och psykiskt abnorma; Om själsliga rubbningar hos desertörer och forensiskt bedömande av dem; Ueber die gesetzliche Unfruchtbarmachung in Finnland och Sikiönlähdettäjistä ja sikiönlähdettämisen rangaistavuudesta de lege ferenda.

Förberedelsen av sidan tog: 464,63 ms.