Definition & Betydelse | Svenska ordet BEIVRA

Definition av BEIVRA

1. skarpt och allvarligt uppträda eller ingripa emot, ofta med (juridiska) konsekvenser; (passivt: beivras) bli föremål för (laglig) undersökning

Exempel på hur man kan använda BEIVRA i en mening

• En disciplinnämnd är en kommitté inom en organisation eller myndighet, vars syfte är att bedöma och beivra regelbrott.
• I Bubacks arbete som riksåklagare ingick att beivra brott begångna av den tyska terroristorganisation Röda armé-fraktionen, som var aktiv vid denna tid.
• Forskningsfältet behandlar även de aspekter som rör strategier för att i brottspreventivt syfte, genom rädsla för straff, beivra brott, det vill säga straffsanktionernas verkställighet och effekter.
• Polisrazzior med syfte att beivra eventuell olaglig utskänkning av sprit och vin eller distribution av narkotika förekom vid ett flertal tillfällen.
• År 1832 ledde han en revision i Livland och Kurland med syfte att beivra en del lagöverträdelser och förbereda de baltiska provinsernas inkorporering i det allmänna ryska rättsskicket.
• I äldre tiders svenska krigsmakt utfördes polisiära uppgifter av profosser, som hade som uppgift att övervaka ordningen inom läger och förläggningar, beivra militära brott och övervaka verkställandet av militära straff.
• Huvuduppgiften är att beivra och förhindra narkotikasmuggling och illegal invandring (inklusive människosmuggling).

Förberedelsen av sidan tog: 130,06 ms.