Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet BEKLAGA

Definition av BEKLAGA

1. säga att man är ledsen för något
2. (reflexivt) säga att man inte är nöjd med något

Exempel på hur man kan använda BEKLAGA i en mening

• Hon trivdes väl på landsbygden och skulle senare i livet beklaga att hon valt stadslivet före livet på landet.
• Han var 1658 Sveriges utsände till England för att beklaga lordprotektorn Oliver Cromwells död och begära en engelsk flotta till Karl X Gustavs hjälp, återgick därpå som svensk resident i Danmark och utnämndes 1662 till landshövding över Stora Kopparbergs län.
• Dagarna fördriver han med att sitta på en bänk på det lokala torget och tillsammans med andra likasinnade dränka sin bitterhet i spriten och beklaga sig över livet.
• Långt senare skulle en irriterad Walzel beklaga sig för Strauss (i ett brev daterat 15 juli 1886) om ständiga störningar från fru Strauss: "Tiden, platsen, karaktärerna, till och med dekoren till den tredje akten dikterades för oss (av Frau Lili), och det skulle kanske ha slutat på ett annat sätt om vi hade fått arbeta av egen fri vilja!" Angelica var en karriärlysten kvinna, målmedveten och arbetsam.
• Choro (översatt bokstavligen till "gråta" på portugisiska, men för sammanhanget mer passande med termen "beklaga"), traditionellt sätt kalladchorinho ("litet gråt" eller "liten beklagan").
• Kantonsparlamentet (Grosse Rat) beslöt pensionera Strauss, men oppositionella kommittéer fortsatte beklaga sekularisering och krävde universitetets stängning.
• "Boston Globe" (21 juni 1872) svarade med att "New York är bara att beklaga" och "Jubilee Days" liknande kritikerna i New York vid "en skock åsnor".

Förberedelsen av sidan tog: 53,78 ms.