Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet BELGARE


BELGARE

Definition av BELGARE

  1. person, i synnerhet man, från Belgien utan hänsyn till vilken språkgrupp personen tillhör

1

Antal bokstäver

7

Är palindrom

Nej

8
AR
BE
BEL
EL
ELG
GA
RE

3

3

107
AB
AG
AGE
AL


Sök efter BELGARE på:



Exempel på hur man kan använda BELGARE i en mening

  • Sabena blev även kommenderat att vara med och evakuera belgare till Europa sedan oroligheter brutit ut 1961.
  • Tillsammans med några belgare hjälpte hon hundratals sårade brittiska och allierade soldater, samt värnpliktiga belgare att fly från det ockuperade Belgien över gränsen till Nederländerna.
  • Mer vardagligt kallas den "belgare" och är en vallhund och brukshund som finns i fyra varianter: groenendael, laekenois, malinois och tervueren.
  • Det är portugisiska för flamländsk, och gavs till en närliggande strand (Praia do Flamengo, Flandernas strand) då det sägs att belgare ägde landområden här under kolonialtiden.
  • 1957 vann två belgare, Frans Schoubben och Germain Derijcke; anledningen var att Schoubben och Derijcke hade varit i en liten grupp med cyklister som hade blivit hejdade av en vägspärr, varför Derijcke krupit under spärren för att kunna fortsätta jakten på vinsten, medan Schoubben väntade på att den skulle öppna sig.
  • Georges Jobé och Joël Smets tillhör de flerfaldiga mästarna, och under en period av 1980-talet hade belgare monopol på titlarna i 125cc-klassen.
  • Loppet har huvudsakligen varit en ren uppgörelse mellan belgare och ibland någon nederländare - det har hittills (2024) endast vunnits fem gånger av åkare från andra nationer än dessa två.


Förberedelsen av sidan tog: 144,31 ms.