Definition & Betydelse | Svenska ordet BERGARTERNA

Definition av BERGARTERNA

1. böjningsform av bergart

Exempel på hur man kan använda BERGARTERNA i en mening

• Den fennoskandiska urbergsskölden (av fenno- "finsk" och Scandia "Skandinavien") även kallad baltiska skölden är en del av paleokontinenten Baltika och består av de prekambriska bergarterna som finns i mindre delar av Norge, stora delar av Sverige och hela Finland, samt nordvästra Ryssland.
• Granit (från latinets granum korn) är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.
• Landskapet i kommunen karaktäriseras av att området är en "gränsbygd mellan den baltiska sköldens urberg i norr med näringsfattiga och sura gnejs- och granitbergarter och de näringsrika kalk- och lerrika sedimentära bergarterna i kommunens södra del".
• Silur blev först definierad av Sir Roderick Murchison, en brittisk geolog som undersökte de fossilförande sedimentära bergarterna i södra Wales under tidigt 1830-tal.
• Bergarterna blev kraftigt omformade under den kaledonska orogenesen för ca 300 miljoner år sedan, och de sedimentära bergarterna består därför huvudsakligen av glimmerskiffer.
• Arkos räknas till de så kallade omogna bergarterna vilket betyder att kornen är kantiga och ofta relativt dåligt sorterade.
• Trots de olika bergarterna bedömdes avlagringarna som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.
• Metamorfos är ett begrepp som inom geologin syftar till den omvandlingsprocess som formar de metamorfa bergarterna.
• De vanligaste bergarterna i urberget är magmatiska bergarter som granit, granodiorit och tonalit, vulkaniska bergarter, och metamorfa bergarter som gnejs och migmatit.
• De kambriska skiffrarna är en av de äldsta fossilförande bergarterna och är idag främst av intresse för paleontologer.
• Tidsintervallet för utstötningen av de magmatiska bergarterna i nakhliterna sträcker sig från 1416 ± 7 till 1322 ± 10 miljoner år sedan.
• P-vågor (primära vågor) är longitudinella vågor (eller kompressionsvågor), vilket innebär att bergarterna omväxlande trycks ihop eller dras ut i utbredningsriktningen.
• De magmatiska bergarterna kan sedan med hjälp av tryck, värme eller kemiska förändringar som till exempel vid en förkastning av berggrunden, omvandlas till metamorfa bergarter.
• Han var den förste, som i Tyskland tillämpade den av Henry Clifton Sorby 1850 använda metoden att genom preparering och mikroskopisk undersökning studera mineralen och bergarterna och kan anses som skaparen av den mikroskopiska petrografin.
• Han studerade därunder inte enbart bergarterna, utan uppmärksammade även de i desamma förekommande fossilen och sammanförde just på grund av dessa senare en stor del av Englands bergartslager till ett stratigrafisk-geologiskt system samt visade, att de lager, som innesluter samma fossil, måste anses tillhöra samma period av jordens utvecklingshistoria.
• I delstaten Wisconsins geologiska undersökning hade han inträtt 1881, och 1883 inträdde han i US Geological Survey, där han verkade vid sidan om sitt universitetsarbete och 1900 fick ledningen av den avdelningen för de arkeiska och metamorfiska bergarterna, åt vilka han ägnade största delen av sin verksamhet och på vilkas område han ansågs som en av de främsta auktoriteterna.
• Han författade även framstående läro- och handböcker över såväl de eruptiva bergarterna (Igneous Rocks, 1909–13) som de mineral, som de är sammansatta av (Rock Minerals, 1906).
• Han har utforskat de kristalliniska bergarterna i Harz och behandlat petrografiska frågor från fysikalisk kemisk synpunkt.
• Nodulens inre sammansättning av mineraler skiljer sig oftast mycket från den som finns i de omliggande sedimenten eller bergarterna.
• Järnsten kallas de sedimentära bergarterna kalkstenar eller sandstenar som är rika på järnmineral som till exempel: götit, hematit, siderit eller chamosit.

Förberedelsen av sidan tog: 100,29 ms.