Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet BEUNDRANSVÄRD

Definition av BEUNDRANSVÄRD

1. som förtjänar beundran

Exempel på hur man kan använda BEUNDRANSVÄRD i en mening

• Mirèio tros vara deriverat av det occitanska verbet mirar som betyder "beundra / att beundra / beundransvärd".
• Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära.
• Ståhl kritiserade författaren för att bortse från skönhet, positiv anonymitet och uppriktighet som kan uppstå i städer och genom teknologi, men beskrev sammantaget Granströms bok som "beundransvärd":.
• Samtidigt ägde han en beundransvärd målarglädje och lust att skapa och hans målningar i Kungälvs kyrka är omskrivna.
• Recensenten Ingrid Elam beskriver i sin recension av Venushår att bokens växlingar mellan poetiskt vemod och brutal realistisk prosa återges i översättningen "med beundransvärd följsamhet och uppfinningsrikedom".
• Denna på åttastavig jambisk vers med beundransvärd metrisk skicklighet och rimkonst skrivna hjältedikt, som blivit kallad "den bästa burlesk på engelskt språk", avsåg att förlöjliga puritanernas ofta hycklande salvelse och plumpa maner.
• Av hans exegetiska arbeten är det utan jämförelse mest betydande Theologie des alten testaments (1869; 5:e upplagan 1896), som länge på sitt område intog en erkänd rangplats och i vars olika upplagor Schultz med beundransvärd vetenskaplig energi inarbetade de för hela uppfattningen av Israels religionsutveckling omvälvande resultaten av Wellhausens och hans "skolas" forskningar.
• Hans far undervisade honom först i målning, men i stället för marinmålning, låg Adriaens intresse mer för landskap, och i synnerhet hade han en beundransvärd förmåga att uppliva dessa med djur och figurer, utförda med den mest fulländade smak.

Förberedelsen av sidan tog: 279,61 ms.