Definition & Betydelse | Svenska ordet BLÅKLOCKOR

Definition av BLÅKLOCKOR

1. böjningsform av blåklocka

Exempel på hur man kan använda BLÅKLOCKOR i en mening

• Under högsommarens sol framkommer ett rikligt blomsterliv, där olika typer av blåklockor ofta förekommer.
• Exempel på växter med vinterståndare är blåklockor, flockfibbla, gråbo, gullris, hundkäx, hundloka, johannesört, kardborre, kungsljus, renfana, rölleka, rödblära, strandlysing, tallört, tistlar, vildmorot och älgört.
• Blomkronans utseende kan användas för att beskriva blomman, till exempel kan blomkronan hos blåklockor beskrivas som en sambladig blomkrona.
• Esses kommunvapen utformades av Gustaf von Numers och fastställdes 1962 med följande blasonering: "I fält av guld en av vågskuror bildad, höjd bjälke och under denna fyra blåklockor vars stjälkar äro korsformigt förenade; allt blått".
• Värdarterna flyger båda till blåklockor, framför allt liten blåklocka, medan pärlbiet i stor utsträckning besöker höstfibbla.
• Habitatet utgörs av skogsbryn, ängar och betesmarker, vägkanter med riklig blomväxtlighet, trädgårdar och ruderatmark, som bangårdar, med gott om blåklockor.
• Humlan är polylektisk, den besöker bland annat familjerna korgblommiga växter, gurkväxter, ärtväxter, malvaväxter, dunörtsväxter, rosväxter (som hallonsläktet och plommonsläktet, hortensiaväxter (som hortensiasläktet)), ljungväxter (som rododendronsläktet och blåbärssläktet),, kaprifolväxter (som trysläktet), ripsväxter som vinbärssläktet), klockväxter (som blåklockor, johannesörtsväxter, grobladsväxter, vattenhyacintväxter samt malvaväxter (som lindar).
• Humlan är polylektisk, den besöker flera blommande växter från ett stort antal familjer, bland de vanligaste är ärtväxter (släktena klövrar, esparsettsläktet, lusernsläktet vedelsläktet med flera), korgblommiga växter (solrossläktet, safflorsläktet, piggtistlar, ulltistlar, kardborrar, klintar och krustistlar), väddväxter (jätteväddssläktet), klockväxter (blåklockor), kransblommiga växter (salviasläktet, timjansläktet, kransborrar, syskor) samt strävbladiga växter (tungor).
• I Sverige har arten även påträffats på alvarmarker, kalhyggen, militära skjutfält och jordbruksmarker, gärna med tillgång till blåklockor.
• Släktet har fått sitt svenska trivialnamn ("blomsovarbin") av hanarnas vana att övernatta i blommor, för denna art inte minst blåklockor.
• Bland de vanligare familjerna finns korgblommiga växter (som klintsläktet, maskrosor och prästkrage), strävbladiga växter (som blåeld), korsblommiga växter (som raps), klockväxter (som blåklockor), kransblommiga växter (som jordreva), rosväxter (som björnbär och slån), nejlikväxter (som strandglim), ärtväxter (som klöversläktet) samt ranunkelväxter (som svalört).
• Som byggnadsmaterial använder hon främst tunn näver, men kan även använda bladskivor, som hon skär ut med sina käkar från rosenbuskar och björkar Gångarna innehåller ett förhålladevis litet antal larvceller, vardera med ett ägg, som fylls med pollen, främst från ärtväxter men även från blåklockor som näring åt larven.

Förberedelsen av sidan tog: 115,43 ms.