Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet BRUKEN

Definition av BRUKEN

1. böjningsform av bruk

Exempel på hur man kan använda BRUKEN i en mening

• Billerud hade tillverkning vid Gruvöns bruk i Grums, bruken i Karlsborg (Kalix kommun) och Skärblacka samt i brittiska Beetham.
• I Bygdsiljum fanns landskapets första bergs- och järnbruk, anlagt 1637, vilket satte igång den västerbottniska bruksindustrin, som till skillnad från de flesta bruken under en tid ägdes av byns bönder.
• Hamnen förbands tidigare med sjön Ränken via en hästdriven järnväg för transport av järn från bruken högre upp i sjösystemen.
• Bolaget valde 1872 att börja bygga det som skulle bli Domnarvets Jernverk i Borlänge och började samtidigt att avveckla de mindre bruken, bland annat Svartnäs.
• Å ena sidan var varje bruk en eget litet samhälle som hölls samman av fasta rutiner och ett mer eller mindre auktoritärt styre å andra sidan var bruken en del av en mycket internationell marknad som förutsatte att bruken hade goda kontakter med sina ofta utländska kunder.
• Färdiga produkter från bruken i trakten av Smedjebacken, Fagersta, Virsbo, Ramnäs, Surahammar och Hallstahammar fraktades till Västerås och Stockholm och vidare för export.
• I det tidigare industriområdet på platsen, som fram till Älvsborgsbrons tillkomst 1966 bland annat innehöll stenindustri och anläggningar för Svenska Sockerfabriks AB (som fram till 1907 varit Carnegieska bruken), finns två byggnader kvar, pannhuset som byggdes 1940 och som numera inhyser Röda Sten konsthall.
• Järn och malm fraktades till och från bruken på pråmar fram till att järnvägen tog över mycket av transporterna när NKlJ-banan byggdes i slutet av 1800-talet.
• Anna Mackeijs far, patron Isac Mackey ägde under några år bruken Gästrike Hammarby och Gammelstilla.
• En släkt har ortanknytning i Östergötland och Hällestad socken (tidigare stavning Hellesta) varav en stor del hamnade i smedyrket och arbetade på flera av de östgötska bruken under sent 1700-tal och under hela 1800-talet.
• Banan som var en typisk bruksbana tillkommen för brukens transportbehov byggdes av Klosters AB som också ägde de bägge bruken Stjärnsund och Långshyttan.
• Efter att företaget förvärvats av Uddeholms AB 1962 lades de olika gruvorna och bruken successivt ned, sist Bäckegruvan 1979.
• Tamm, som efter farfaderns död 1856 ärvde dennes friherrevärdighet, blev underlöjtnant vid Livregementets dragonkår 1858, studerade bergsbruk i Falun 1859-60 och övertog 1864 driften av bruken Österby och Strömbacka.
• handel i anslutning till och enbart för de anställda vid de svenska bruken, samt handel vid speciella marknadsplatser som ordnades några gånger per år.
• På 1700-talet var bruket en tid förenat med Skultuna bruk; båda bruken arrenderades 1773-1779 av Margaretha Plomgren.
• Transportleden som var en del i den kombinerade sjö- och hästjärnvägsled från Långshyttan via Stjärnsund, och användes för att frakta de varor som tillverkats vid bruken längs leden.
• Pappersmassa torkas därför standardmässigt bara till 90 procents torrhalt i bruken eftersom massan annars ändå absorberar ca 10 procent vatten från atmosfären.
• Driften vid bruken lades ned 1925, bortsett från den 1895 anlagda sulfitfabriken vilken är ursprunget till dagens kartongindustri i Stora Enso:s ägo.
• Genom äktenskapet kom Wester in i brukskretsarna i Kristinehamn och det är möjligt att detta gjorde att han 1670 eller 1671 blev bokhållare och sedermera arrendator av de båda bruken Bofors och Björkborn.
• Skeppets främsta uppgift blev att bogsera malmpråmar till bruken från Gråda och Tunsta, och därefter föra stångjärn i retur till Tunsta och Gråsta.

Förberedelsen av sidan tog: 97,50 ms.