Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet BRUKETS

Definition av BRUKETS

1. böjningsform av bruk

Exempel på hur man kan använda BRUKETS i en mening

• Familjen Roth, som var brukets ägare från och med 1836, utökade bruket med ett sågverk och ett vattenkraftverk.
• 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt.
• Till brukets arbetare byggdes fyra stora kaserner, som inrymde en stor del av brukets arbetskraft; en kasern rymde hela 14 familjer.
• Fengersfors bruk lades ned 1978 och sedan 2003 har brukets lokaler använts för konsthantverk och småföretagande framförallt inom ramen för konstnärskooperativet Not Quite.
• Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
• Den allmänna järnvägstrafiken avvecklades på sträckan redan 1933, men brukets egna godstransporter till Näs slutade först 1953 i samband med att Näs valsverk lades ner.
• Efter 1970 byggdes inte fler hus för brukets räkning, då efterfrågan på bostäder sjönk eftersom arbetarna kom från Bromölla och Sölvesborg och därmed redan hade boende.
• Ortens största industriföretag är brukets efterträdare, fiberdukstillverkaren Ahlstrom-Munksjö Ställdalen AB.
• Namnet Svanå användes från 1717 och då började man stämpla brukets järnprodukter med en svan som symbol.
• En med ångmaskin driven bogserbåt vid namn Engelbrekt införskaffades även för att tillgodose de nödvändiga sjötransporterna av brukets produkter liksom av bränsle till ugnarna och livsförnödenheter för manskapet.
• Intill bostäderna finns också en ladugård i tegel som har en liten utställning över brukets historia.
• Han skapade bland mycket annat bruksglas, karaffer, flaskor, ljusstakar, askfat, vaser och arkitektoniskt glas för brukets Arkitekturglas-ateljé.
• Tegelbruket lades ner på grund av dålig lönsamhet och det område som fram till dess hade varit brukets lertäkt blev sedermera Svanhagen.
• Den kontanta lönen var ofta låg; däremot utgick vanligen andra förmåner som kunde vara allt möjligt, från tjänstebostad till rätt att hugga en julgran på brukets mark.
• Genom grävda kanaler sammankopplades sjöarna som dämdes upp för att kunna reglera vattenmängden över året och så trygga brukets energiförsörjning.
• Efter brukets omstart i ny regi 1901 började man efter några år satsa på produktion av den nya produkten kraftpapper; 1916 övergick bruket till produktion av sulfatmassa, vilken är en förutsättning för kraftpapper.
• Under en lång följd av år spelade han vid brukets midsommarfester och under senare år ofta tillsammans med sina söner Karl Herbert och Gustav Anton som även de var skickliga fiolspelare.
• För brukets transportbehov av ved, smältjärn, sågat virke, valsat järn och tackjärn anlades en 1,85 kilometer lång järnväg med en spårvidd av 0,630 meter.
• När dynamit och röksvagt krut utvecklades minskades brukets betydelse och driften avvecklades gradvis för att helt läggas ner i början av 1920-talet (1923).
• Järnvägen initierades till stora delar av Gustaf Benedicks som var ägare till Gysinge Bruk och önskade förbättra brukets transportmöjligheter.

Förberedelsen av sidan tog: 141,83 ms.