Definition & Betydelse | Svenska ordet DAOISMEN

Definition av DAOISMEN

1. böjningsform av daoism

Exempel på hur man kan använda DAOISMEN i en mening

• Under denna tid blev konfucianismen statsfilosofi, buddhismen spreds i Kina, daoismen fick organisatorisk form, Sidenvägen började ta form, papperet upptäcktes, filologin grundlades, liksom en källkritisk historiesyn, och Kinas inflytande utsträcktes till Vietnam, Centralasien, Mongoliet och Korea.
• Konfucianismen är i högsta grad en statsideologi, och starkt hierarkisk (till skillnad från daoismen och buddhismen).
• Med banbrytande filosofiska argument kritiserade han både konfucianismen och daoismen och förespråkade i stället en sofistikerad konsekventialistisk normativ teori.
• Bland annat visar stelens text på långtgående försök att kontextualisera den kristna tron genom att anknyta till koncept från konfucianismen, daoismen och buddhismen.
• På världsreligionsdagen anordnar lokala bahá'í-samfund och -grupper över hela världen paneldebatter, man läser från de olika religionernas heliga skrifter och det framsäges böner från bland annat buddhismen, hinduismen, islam, judendomen, konfucianismen, kristendomen, daoismen och bahá'í.
• Namnet betyder "gudarnas väg" (japanskans tō betyder väg och det är samma ord som kinesiskans dao eller tao i daoismen), och började användas först när buddhismen kom till Japan; dessförinnan hade den gamla religionen inget namn.
• Den kinesiska alkemin är en del av daoismen och är uppdelad i inre (Neidan) och yttre (Waidan, 外丹术) alkemi.
• Staten erkänner också riktningen Cao Đài som en del av thanismen: denna sammanför thanismen med buddhismen, daoismen och konfucianismen, med element av katolicism, spiritism och teosofi.
• I Ching är ett centralt religiöst och filosofiskt verk inom daoismen och konfucianismen, och har spelat stor roll i hela Ostasien.
• Den utvecklades i Kina under De stridande staterna, samma epok som gav upphov till konfucianismen, daoismen och legalismen.

Förberedelsen av sidan tog: 282,60 ms.