Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet DEISM

Definition av DEISM

1. inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som går ut på att det finns en transcendent och personlig Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång

Exempel på hur man kan använda DEISM i en mening

• Pandeism (av grekiska pan "allt" och latin deus "gud"), är inom religionsfilosofi en kombination av panteism (uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta) och deism (Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång).
• Detta tydliggjordes bland annat i begreppen teism, representerande ett traditionellt synsätt, och deism, panteism m.
• Han är ihågkommen för sin deism, det vill säga uppfattningen att det mänskliga förnuftet kan uppnå kunskap om Gud samt etiken genom ett studium av naturen och vår egen interna verklighet, och på detta sätt eliminera behovet av religioner baserade på uppenbarelse.
• Han studerade för Oswald Külpe, och förenade dennes filosofiska realism med sin katolska ståndpunkt och skrev mot Ernst Haeckels monism, Hermann Samuel Reimarus deism samt om de religiösa begreppens psykologi och pedagogik jämte teologisk kunskapslära.
• Användandet av termen deism motiveras med hur avlägsen Gud är i detta tankesätt, särskilt i de delar av livet där man helst inte vill blanda in någon gud.

Förberedelsen av sidan tog: 175,55 ms.