Definition & Betydelse | Svenska ordet DISS

Definition av DISS

1. (musik) höjt d; ton med frekvens nära 311,13 · 2ⁿ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med ess och fessess
2. (vardagligt, slang) det att dissa någon

Exempel på hur man kan använda DISS i en mening

• Om två toner har samma tonhöjd men noteras på olika sätt, så kallar man tonerna enharmoniska – till exempel tonerna ess och diss.
• Låten är känd för att ha trissat upp kriget mellan öst- och västkusten i hiphopens USA på grund av att Tupac Shakur trodde att den var en diss mot honom.
• Till Vetenskapsakademien inlämnade han två rön och nämns i deras handlingar med en dissertation, Diss.
• Ulf Larsson: Brobyggaren : Otto Linton, byggnadskonsten och dess professioner i Norden under första delen av 1900-talet (1997), diss.
• Lovisa af Petersens, Formering för offentlighet: kvinnokonferenser och Svenska kvinnornas nationalförbund kring sekelskiftet 1900, diss.
• Den består av i verkligheten två tangentrader (men till utseendet sex, terrassformigt över varandra liggande, emedan var tangent har tre anslagspunkter), ordnade efter idel heltoner, nämligen c d e fiss giss aiss i den ena och ciss diss f g a h i den andra.
• Phase-integral approximations applied to problems concerning a particle in an exponential potential and Systematization of the evaluation of integrals by the method of steepest descents, diss.

Förberedelsen av sidan tog: 209,16 ms.