Anagram & Information om | Svenska ordet DROIT

Exempel på hur man kan använda DROIT i en mening

• I vuxen ålder gifter han sig i hemlighet för att undvika att hans länsherre utnyttjar sin droit de seigneur.
• Han var specialist på folkrätt och arbetade för ett fredligt samförstånd mellan folken, deltog i viktiga diplomatiska konferenser och var medstiftare 1873 till Institut de droit international samt blev 1906 dess hedersledamot.
• Då detta förkastades, lämnade han Schweiz, lät naturalisera sig som fransman och blev professor först i nationalekonomi vid Collège de France (1834), sedermera i statsrätt vid École de droit.
• Beauchet, som 1879-1907 var professor i civilprocess vid juridiska fakulteten i Nancy, författade bland annat Étude historique sur les formes de la célébration du mariage dans l’ancien droit français (1883), Histoire de l'organisation judiciaire en France – Époque franque (1885), Formation et dissolution du mariage dans le droit islandais du moyen-âge (1887), Histoire du droit privé de la république athénienne (fyra band, 1897), hans största verk, Histoire de la propriété foncière en Suède (1904, tillägnat Knut Olivecrona), ett digert verk, den första sammanfattande framställningen om jordäganderätten i Sverige och vittnande om en ovanlig beläsenhet i svensk litteratur.
• År 1877 blev han referent vid och 1887 president i sjökrigsrättskommissionen av "Institut de droit international", i vars stiftande han 1873 deltagit.
• Internationella kriminalistföreningen (franska: L'union Internationale de droit pénal, tyska: Internationale kriminalistische Vereinigung) var en 1889-1933 existerande förening, vilken stiftades av juristerna Franz von Liszt, Gerard Anton van Hamel och Adolphe Prins i ändamål att sammanföra teoretiskt och praktiskt verksamma kriminalister i alla länder, vilka önskade en omdaning av straffrätten i riktning av ett mera målmedvetet bekämpande av brottsligheten.
• Som författare behandlade han både den romerska rätten, Explication historique des Instituts de l'empereur Justinien (I-II 1827, 12:e upplagan utgiven av Joseph Émile Labbé 1883), och statsrätten, Cours public d'histoire du droit politique et constitutionnel (1831), men särskilt som kriminalist räknas han som en av Frankrikes klassiska författare under 1800-talet; i hans straffrättsliga verk, bland annat Cours de législation pénale comparée.
• Som kriminalist följde han de vägar, som utstakats av Pellegrino Rossi, Faustin Hélie och Joseph Ortolan, vars "Éléments de droit pénal" (femte upplagan, I-II, 1885) han utgav.
• Martens tog ett betydelsefullt initiativ till den internationella rättens systematisering och fastställande på historisk grund genom Précis du droit des gens modernes de l'Europe, fondé sur les traités et l'usage (1789; tredje, utökade upplagan 1821; återutgiven, med rättelser, av portugisen Silvestre Pinheiro Ferreira 1831 och 1845 samt, med ytterligare värdefulla noter jämte en inledande framställning av folkrättens historia och en systematisk översikt av den folkrättsliga litteraturen, av Charles-Henri Vergé 1858 och 1864).
• Descamp var medredaktör för tidskriften Recueil international des traités och även utgivare av en rad fristående skrifter i folkrätt och rättsfilosofi, bland annat Le droit de la paix et de la guerre (1898) och La neutralité de la Belgique (1902).
• Pardessus utgav bland annat Cours de droit commercial (4 band, 1814–1816; 6:e upplagan i 4 band, 1857) men blev främst känd för sina rättshistoriska arbeten, Collection des lois maritimes (6 band, 1828–1845), Loi Salique (1843), Essai historique sur l'organisation judiciaire et l'administration de la justice depuis Hugues Capet jusqu'à Louis XII (1851), samt talrika tidskriftsuppsater i Revue historique de droit français et étranger.
• Hans omfattande verk med titeln Histoire du droit des gens et des relations internationales: Études sur l'histoire de l'humanité (18 band, 1861–70) är av övervägande kulturhistorisk art.
• Esmein har inlagt stora förtjänster både som författare och som medutgivare av Nouvelle revue historique de droit français et étranger.
• Bland Hammers många uppsatser av i synnerhet socialekonomisk och biografisk art kan nämnas La socialisation du droit (1905) och Socialismen og dens løfter (1907).
• Bland hans arbeten märks: Le pacte des nations et sa liaison avec le traité de paix (1919), Le droit ouvrier (1922) och L’élaboration du pacte (i "Les origines et l’oeuvre de la Société des nations", 1923).
• Bland hans övriga pjäser kan nämnas komedierna Par droit de conquète (1855; ”Börd och förtjänst”), Le pamphlet (1857; ”En smädeskrift”), Les doigts de fée (1858, med Scribe; ”Trollfingrarna”) och Miss Suzanne (1867) samt dramen Les deux reines de France (1865).
• Comme va le ruisseau (1903), L’amant passionné (1904), Le droit au bonheur (1905), La vie belge (samma år), L’hallali (1907), Quand j'étais homme (samma år), Les vieux créneaux (samma år), La maison qui dort (1909), La chanson du carillon (1911) och Souvenirs (1913).
• Hon grundade därpå den rent schweiziska kvinnoorganisationen Association pour la défense de la Femme av droit (1872–1880), vars ordförande hon var från 1875 framåt.
• Som poet vann Laboulaye europeiskt rykte i synnerhet för sin färgrika orientaliska roman Abdallah ou Le trèfle à 4 feuilles (1859) och gjorde betydande insatser inom sitt specialområde rättsvetenskapen, bland annat genom utgivandet av Revue historique de droit français et étranger (1855-69 och 1877-83).
• Vidare utgav han bland annat serbokroatiska folkvisor från 1600- och 1700-talen (1878) samt skrev bland annat Aperçu des travaux sur le droit coutumier en Russie (1879) och De la forme dite inokosna de la famille rurale chez les serbes et les croates (1884).

Förberedelsen av sidan tog: 244,21 ms.