Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ENSIDIGHET

Definition av ENSIDIGHET

1. det att vara ensidig; något som är ensidigt

Exempel på hur man kan använda ENSIDIGHET i en mening

• Med skarpsinne och ensidighet genomför Mill försöket att förklara allt själsliv ur element, som erhålls genom sinnesförnimmelser och genom beröringsassociation förbinds med varandra, där förbindelsen, liksom vid kemiska föreningar, ibland åstadkommer något nytt i förhållande till de ursprungliga elementen.
• Inför sändningen fick temasatsningen hård kritik för ensidighet och partiskhet vid valet av dokumentärfilmer och vid valet av gäster, som många ansåg alltför okritiska gentemot Castros diktatur.
• Bodmer gick till ensidighet i sin sats att skaldekonsten borde vara ett "måleri i ord" och i sin iver att avskaffa rimmet.
• Han framhåller i detta arbete skarpsinnigt, men med formalistisk ensidighet, att musikens ändamål icke är att framställa något eller att uppväcka känslor, utan att, liksom vid varje annan konst, blott åstadkomma sköna skapelser, där form och innehåll är ett.
• Ziller bidrog väsentligt till att utbreda Herbarts pedagogiska idéer genom det klara, bestämda sätt, på vilket han framställde dem, men lär inte kunna fritagas från att ha infört stridbar ensidighet och stel formalism i sin skola, vilket inte främjat den sunda pedagogiska utvecklingen.
• Baden var en flitig historisk samlare och författare samt behandlade i synnerhet den inre utvecklingen; men hans stora ensidighet och starka hat till adel och prästerskap gör hans arbeten partiska och delvis opålitliga.
• I "Grenzboten", som gjorde hans namn vida känt och fick stort inflytande, vände sig Schmidt mot snart sagt alla yttringar på det litterära området som inte var liberala eller lutherska och ställde sig, om än med mycken ensidighet, som banbrytaren för en ny realistisk poesi.

Förberedelsen av sidan tog: 186,25 ms.