Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet ESS-DUR

Definition av ESS-DUR

1. (musik) durtonart som i notskrift vanligtvis skrivs med tre b-förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna ess, f, g, ass, b, c och d med tonen ess som tonika
2. (musik) ackord bestående av tonerna ess, g och b

Exempel på hur man kan använda ESS-DUR i en mening

• "I korpungar små", en psalmsång med fyra verser för söndagsskolan av Carolina Almqvist, som också komponerat melodin (Ess-dur, 3/4).
• Psalmen översattes av Lina Sandell 1872 för Oscar Ahnfelts "Andeliga sånger", som också innehöll den av Ahnfelt komponerade melodin (Ess-dur, 6/8), känd även till En liten stund med Jesus.
• Den vanligast förekommande koralmelodin (Ess-dur, 4/4) komponerades 1916 av Nathan Söderblom och används också till Hur härligt vittna land och sjö, Likt vårdagssol i morgonglöd och Lär mig, du skog, att vissna glad.
• Melodi (2/2, Ess-dur) av Johann Crüger från 1647, tryckt 1648 i hans Praxis pietatis melica som är samma som till psalmen Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka och psalmerna O store Allmakts-Gud (1695 nr 324), Väl mig i evighet (1695 nr 241), Mitt hjärta, fröjda dig (1695 nr 299) och O Gud, som skiftar allt (1695 nr 333).
• Melodin (Ess-dur, 4/4) är en ombildad gregoriansk melodi, känd från Christliche Kirchen-Ordnung, en koralbok från Erfurt 1542, och samma melodi som till Guds rena Lamm, oskyldig.
• Förspelet till operan är berömt eftersom det inleds med hela 136 takter oavbrutet i Ess-dur, där ess hela tiden ligger i kontrabasarna som en bordun, ur vilken en vågrörelse som symboliserar floden Rhen så småningom frigör sig.
• 1970 – Grammis för albumet Mozarts pianokvartett Ess-dur och Ludvig Normans stråkkvartett a-moll i kategorin "Årets seriösa produktion" (med Saulescokvartetten).
• Det mest kända verket i genren är nog Mozarts Sinfonia concertante i Ess-dur för violin, viola och orkester.
• Liljefors komponerade bland annat en sonat för violin och piano i e-moll, en symfoni i Ess-dur, Kantat vid Göteborgs högskolas invigning 1907 samt Kantat vid Linnéfesten i Uppsala 1907.
• I 1697 års koralbok anges att melodin är densamma som för psalmerna Väl mig i evighet (nr 241), Nu tacka Gud, allt folk (nr 305), O store Allmakts-Gud (nr 324), och O Gud, som skiftar allt (nr 333) vars melodi (2/2, Ess-dur) är skapad av Johann Crüger från 1647, tryckt 1648 i hans Praxis pietatis melica och samma som till den senare skrivna psalmen Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka.
• I 1697 års koralbok anges att melodin är densamma som för psalmerna Väl mig i evighet (nr 241), Mitt hjärta, fröjda dig (nr 299), O store Allmakts-Gud (nr 324) och Nu tacka Gud, allt folk (nr 305) vars melodi (2/2, Ess-dur) är skapad av Johann Crüger från 1647, tryckt 1648 i hans Praxis pietatis melica och samma som till den senare skrivna psalmen Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka.
• Melodin enligt 1697 års koralbok är (2/2, Ess-dur) av Johann Crüger från 1647, tryckt 1648 i hans Praxis pietatis melica som är samma som till den senare skrivna psalmen Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka (1921 nr 529) och de gamla psalmerna O store Allmakts-Gud (1695 nr 324), Mitt hjärta, fröjda dig (1695 nr 299), Nu tacka Gud, allt folk (1695 nr 305) och O Gud, som skiftar allt (1695 nr 333).
• Melodin enligt 1697 års koralbok är (2/2, Ess-dur) av Johann Crüger från 1647, tryckt 1648 i hans Praxis pietatis melica som är samma som till den senare skrivna psalmen Med pelarstoder tolv står Herrens helga kyrka (1921 nr 529) och de gamla psalmerna Väl mig i evighet (1695 nr 241), Mitt hjärta, fröjda dig (1695 nr 299), Nu tacka Gud, allt folk (1695 nr 305) och O Gud, som skiftar allt (1695 nr 333).
• När TV kom till Sverige under "Sandrews provvecka" våren 1954 inleddes det hela med att Lars Sellergren spelade Schuberts Impromptu Ess-dur och Chopins Ass-durballad.
• 22: Andante spianato och Grande polonaise brillante i G-dur och Grande polonaise brillante i Ess-dur (Pianosolo 1834; polonäspartiet orkestrerad 1830–31).
• Symfoni nr 9 Ess-dur (1892, Skiss), ofullbordad, symfonin fullbordades av musikforskaren Semjon Bogatyriev under 1950-talet och uruppfördes 1957.
• 68, 6 divertimenti för flöjt och piano ad libitum i G-dur, D-dur, H-dur, Ess-dur, G-dur, ciss-moll - komp.
• Den välbekanta romansen för enbart stråkar är ett adagio i Ess-dur som i mitten gör en dramatisk utflykt till E-dur för att åter leda tillbaka till Ess-dur.
• Årets seriösa produktion I: Hans Leygraf och Saulescokvartetten - Mozarts pianokvartett Ess-dur Och Ludvig Normans stråkkvartett A-moll (Swedish Society Discofil).
• 5 Tantum ergo (Ess-dur, C-dur, B-dur, Ass-dur och D-dur) för 4-stämmig kör (nr 5 för 5-stämmig kör och orgel) 1846, rev.

Förberedelsen av sidan tog: 508,88 ms.