Definition & Betydelse | Svenska ordet FALLHAMMARE

Definition av FALLHAMMARE

1. (verktygsmaskin) tung vikt som används vid smedning

Exempel på hur man kan använda FALLHAMMARE i en mening

• Som järnbruk kan Färna med säkerhet följas tillbaka till 1607, då där fanns en fallhammare med två härdar.
• Redan 1696 utökades verksamheten vid Viksjö (vilken då bestod av en fallhammare och två härdar) med ytterligare en hammare med två härdar.
• Ursprungligen fanns på bruket endast en fallhammare och härdar och produktionen var 600 skeppund smide per år.
• Mumblingshammare är en stor, ofta vattendriven fallhammare i en lancashiresmedja, som användes för hopslagning av smältor från lancashirehärdar till kvadratisk tvärsektion, och efterföljande delning med hjälp av ett huggjärn till ett smältstycke.
• En fallhammare utgörs av en tung vikt monterad ovanpå en hammare, även kallad hammarback, vilken dras upp maskinellt eller manuellt för att vid utlösandet falla med tyngdkraftens hjälp.
• Hejaren nyttjas vid flera tillfällen som en del av arbetsmaskiner, till exempel vid pålkranar, fallhammare, fallverk m.
• Från nyare tid finns några ruiner efter hyttor och fallhammare, enkannerligen efter Meldersteins bruk.
• Semla Bruk nämns första gången år 1580 och storhetstiden var under 1700-talet då där fanns tre härdar och två fallhammare.
• Anläggningarna lokaliserades till platser där det rinnande vattnet kunde utnyttjas för att driva bälgar, blåsmaskiner och fallhammare.
• En stamp är en typ av fallhammare, en anordning gjord av ett tungt material med avsikt att kunna åstadkomma ett tryck oftast genom en upp- och nedåtgående rörelse med stampen.
• Stampverk är en typ av fallhammare, som tidigare användes för krossning och sönderdelning av material.

Förberedelsen av sidan tog: 118,02 ms.