Definition & Betydelse | Svenska ordet FINNARNA

Definition av FINNARNA

1. böjningsform av finne

Exempel på hur man kan använda FINNARNA i en mening

• Finsk (adjektiv) avser dels någon som i första hand, rör, utmärker eller härstammar från finnarna, alltså den finskspråkiga språkgruppen, till största delen boende i Finland (men även i Ryssland, Estland, Norge och Sverige), dels i vissa sammanhang även något som hänför sig till Finland.
• Resultatet har blivit att kristendomen har börjat införas i Finland och att finnarna i Åbotrakten har döpts.
• Esterna och liverna har ett annat ursprung, som de delar med finnarna, men betraktas ibland som balter på grund av det moderna geografiska begreppet Baltikum som Estland räknas in i.
• Under sitt sista år som självständig stad hade Karis 9 155 invånare, varav den svenskspråkiga befolkningen (finlandssvenskarna) utgjorde en majoritet (cirka 58,7 %) och den finskspråkiga befolkningen (finnarna) en minoritet (cirka 38,6 %).
• Hellusier är varelser med mänskliga ansikten men djurs kroppar och lemmar, som enligt Publius Cornelius Tacitus antogs leva långt norrut i Europa i närheten av finnarna.
• Oxioner är varelser med mänskliga ansikten med djurs kroppar och lemmar, som enligt Publius Cornelius Tacitus antogs leva långt norrut i Europa i närheten av finnarna.
• Serbien hade länge chansen att sno åt sig andraplatsen från portugiserna, men liksom finnarna var serberna tvungna till att vinna sina sista två matcher.
• En stor del av Juslenius disputation faller utom ramarna, då han i tävlan med Rudbeck, drygt 20 år efter att dennes verk utkommit, framställer finnarna som ett urgammalt kulturfolk, som utfört lysande bragder och utsträckt sitt välde över stora delar av Europa.
• Omkring 9000 finländska frivilliga deltog i aktioner vars mål var att stöda eller ta kontrollen över områden befolkade av till finnarna besläktade folk, så kallande frändefolk.
• Slutligen bör framhållas, att Haartman genom sitt Försök att bestämma den genuina racen af de i Finland boende folk, som tala finska ("Acta Societatis scientiarum Fennicæ", 1845) var den förste, som hävdade, att finnarna ur antropologisk synpunkt måste hänföras till flera olika raser.
• För Schybergson framstår det fornfinska samhället som föga högt utvecklat och däri "låg orsaken till den lätthet, hvarmed finnarna kufvades, och till den undergifvenhet, hvarmed de underkastade sig det främmande väldet".
• Nordnorge beskrivs som ett i stort sett öde land, bortsett från det fåtal platser där finnarna (vilket är den gamla norska beteckningen på samerna) slagit sig ned för att leva på jakt om vintern och havsfiske om sommaren.
• Enligt de radikalaste östsvenskarna var de finländska svenskbygderna att betrakta som ett rikssvenskt irredenta och hela Finland rentav som ett "Östersverige" (Hugo Ekhammar), där finnarna utgjorde ett främmande element.
• I fråga om totalantalet kommer mordvinerna på tredje plats bland de finsk-ugriska folken efter ungrarna och finnarna.
• Szinnyei, som var professor vid Budapests universitet från 1886, studerade framför allt det ungerska språkets historia och grundlade bland annat en komparativ studie av de finsk-ugriska språken, skrev en finsk-ungersk ordbok, flera läroböcker samt ett omfattande verk om finnarna och Finland.
• Karelen var politiskt splittrat och den nationalistiska finska språkpolitiken, som Gylling fick driva trots att finnarna var i minoritet, angreps av en mäktig rysk-karelsk opposition.
• Pesola antog att finnarna tillhörde den nordiska rasen; han ansåg att rasens positiva drag hotades av krigiska tendenser 1939, och detta drabbade i synnerhet de ädlaste manliga elementen i folken.
• Titeln är mer än 2 000 år gammal; lingvister har rekonstruerat den urgermanska formen *kuningaz, en form som finnarna (kuningas) bör ha lånat av germanerna före vår tideräknings början.
• Omkring 10 000 finska frivilliga deltog i aktioner vars mål var att stöda eller ta kontrollen över områden befolkade av till finnarna besläktade folk, så kallande frändefolk.
• I stället för att ha armarna framåtsträckta under svävet lade finnarna armarna bakåt och längs sidorna av kroppen och uppnådde därmed en mer aerodynamisk hoppstil som gav längre skidhopp och högre poäng.

Förberedelsen av sidan tog: 191,92 ms.