Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet FINNE


FINNE

Definition av FINNE

  1. (nationaliteter) person, i synnerhet man, från Finland som tillhör den finskspråkiga folkgruppen
  2. (medicin) varfyllt hudutslag orsakat av inflammation i talgkörtel, det vill säga av hudsjukdomen akne

2

1

Antal bokstäver

5

Är palindrom

Nej

7
FI
FIN
IN
INN
NN

6

6

33

18
EN
FE
FEN
FI
FIN


Sök efter FINNE på:



Exempel på hur man kan använda FINNE i en mening

  • Begreppen finne, finländare och finlandssvensk började användas som synonymer i Sverige under 1910-talet, enligt sentida historiker.
  • Finn är ett mansnamn av nordiskt ursprung med betydelsen "finne" eller möjligen ursprungligen "vandrare".
  • Diskussionen utmynnade inom några år i att man i denna krets började rekommendera orden "finländsk" och "finländare" skulle ersätta "finsk" och "finne" som epitet för samtliga medborgare i Finland.
  • Släktens stamfader anges i Svenskt biografiskt lexikon vara Martin finne, som skulle ha levat under mitten av 1600-talet.
  • Ordet uttolkas som "skidande finnar" (i den gamla betydelsen, där finne var namnet på vad vi idag kallar samer).
  • För föredragning av ärendena hos regenten tillsattes en statssekreterare, som i likhet med ledamöterna i kommittén skulle vara infödd finne.
  • Norr om fäboden finns en trefaldighetskälla kalla Dammsvedskällan och invid den gamla fäbodstigen mot Rältabodarna finne en minnessten, Nya Fjärsman med årtalet 1785, rest till minnet av mordet på en fjärdingsman.
  • Pingualuitkratern (franska: Cratère des Pingualuit, inuktitut: finne) tidigare Chubb Crater och senare Cratère du Nouveau-Quebec är en ung meteoritkrater i provinsen Québec i Kanada.


Förberedelsen av sidan tog: 146,34 ms.