Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet FISS

Definition av FISS

1. (musik) höjt f; ton med frekvens nära 269,99 · 2ⁿ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med eississ och gess

Exempel på hur man kan använda FISS i en mening

• Ukulelen (sopran- och concertukulelen) stäms vanligen (strängarna uppifrån och ned) A, D, F# (fiss), B (H) (ett D6-ackord eller bm7-ackord) eller (i USA) G, C, E, A (ett C6-ackord eller am7-ackord).
• Nya stämmor tillverkades också som Gamba 8', från c, Flûte Harmonique 8', från c, Salicional 8', från c, Principal 16', från fiss, Flûte Octaviante 4' och Violone 16'.
• Den består av i verkligheten två tangentrader (men till utseendet sex, terrassformigt över varandra liggande, emedan var tangent har tre anslagspunkter), ordnade efter idel heltoner, nämligen c d e fiss giss aiss i den ena och ciss diss f g a h i den andra.

Förberedelsen av sidan tog: 113,53 ms.