Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet FLINTA


FLINTA

Definition av FLINTA

  1. (mineraler) en hård, grå bergart, från vilken sten använts i tillverkningen av vapen och framställandet av eld

1

Antal bokstäver

6

Är palindrom

Nej

9
IN
INT
LI
LIN
NT

24

1

25

88
AF
AI
AIN
AL
ALF
ALI


Sök efter FLINTA på:



Exempel på hur man kan använda FLINTA i en mening

  • Det används tillsammans med ett stycke flinta och en bit fnöske – eller något annat eldfängt, för att göra upp eld.
  • I Sverige förekommer flinta i några olika trakter av olika kvalitet: Senon- eller danienflintan förekommer främst i sydvästra Skåne, men förekommer i enstaka block i moränen upp efter kusten ända upp till norra Halland.
  • På den tiden ryckte man bort håret med pincett, skrapade med pimpsten eller skar av håret med flinta eller bronskniv.
  • Under senare delen av stenåldern tillverkades dolkar i Sverige av flinta, kvartsit eller andra finkorniga bergarter.
  • Bygden har mycket gamla anor, bland annat har man hittat fynd (pilspetsar av flinta) som troligen härrör från yngre stenåldern (cirka 3 000 år före Kristus).
  • Den största boplatsen grävdes ut av flera personer åren 1915, 1918 och 1920, varvid flera tusen avslag av flinta hittades, flera brända, men dessutom flera hundra spån, kärnor, mikrospån, pilspetsar, bearbetad övrig flinta, krukskärvor, bitar av sandstensslipstenar, knackstenar, skrapor, ben från bland annat fågel osv.
  • Klockbägarkulturen är också känd för sina extremt välgjorda pilspetsar av flinta, vars typer ofta har urnupen bas eller är hjärtformade, men också dessa förekommer i andra kulturer.
  • Under yngre stenåldern tillverkades sticklar av flinta med smal, tvär egg och användes som mejsel eller kniv vid tillverkning och ristning av ben- och hornföremål.
  • I början av 80-talet bytte man namnet till flintastek, inspirerat av Familjen Flinta, vilket ledde till en försäljningssuccé.
  • Man fick även fram en vitare lera genom att bland piplera och krossad flinta i porslinsmassan, vid mitten av 1700-talet upptäcktes flintgodset här.
  • Skrapor kunde tillverkas av flera olika typer av sten, till exempel flinta eller kvarts, genom att ett avslag eller spån slogs från en kärna.
  • På boplatserna har endast redskap av sten och flinta, och avfallet efter redskapsproduktionen bevarats.
  • Med till botten följde även hans personliga utrustning, en skinnskrapa i flinta från Kristianstadstrakten, en mejsel, en syl i brons med träskaft, ett käppliknande föremål i trä samt ett sandstensbryne för att slipa verktyg.
  • Man har påträffat, förutom avslag och föremål av flinta, bland annat dekorerad keramik och brända djurben från bäver, älg och fisk.
  • Boplatserna har lämnat spår som t ex koncentrationer av flinta, sten, hasselnötsskal, träkol ofta härdar och trädkäppar nedtryckta i torven.
  • Clactonteknologin är en tidig avslagsteknologi och man framställer alltså avslag av flinta som sedan retuscherades till skrapor eller knivar, därefter användes kärnan som handyxa.
  • Luho överförde analyser av flinta på tyska paleolitiska grävningar i Tyskland till kvarts men materialen är så olika att det inte går att göra och därför blir slutsatserna om likheter felaktiga.
  • Kännetecknande för Kundakultur är små sticklar för benbearbetning, skrapor för skinnberedning och träarbeten och olika spetsar av flinta och kvarts för jakt.
  • Av flinta finner man skrapor, borrar och mikrospån, de sistnämnda knutna till flinteggspetsar av ben, som även förekommer i norr.


Förberedelsen av sidan tog: 93,09 ms.