Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet FOLKLORISTIK

Definition av FOLKLORISTIK

1. (historia) läran om folklig tradition, muntlig överföring och kulturuttryck som folksagor, sägner, visor, ramsor, lekar, seder och bruk

Exempel på hur man kan använda FOLKLORISTIK i en mening

• Jan-Öjvind Swahn, född 15 maj 1925 i Karlskrona, död 21 mars 2016 i Brösarp, var en svensk folklorist och docent i etnologi vid Lunds universitet sedan 1955 och i folkloristik vid Åbo Akademi 1977–1992, professors namn i Finland 1982.
• Folklore eller folklor (av : "folkets lära"), även folkminnen, är folksagor och folksägner, folktro samt även folkloristik, folkminnesforskning.
• Kaarle Leopold Krohn, född 10 maj 1863 i Helsingfors, död 19 juli 1933 i Sammatti, var en finländsk folklivsforskare och professor i finsk och komparativ folkloristik vid Helsingfors universitet 1898-1928.
• Albert Hämäläinen, född 20 februari 1881 i Viitasaari, död 8 oktober 1949 i Helsingfors, var en finländsk etnograf och från 1931 professor i finsk-ugrisk folkloristik vid Helsingfors universitet.
• Den används inom samhällsvetenskaper som antropologi, etnologi, folkloristik, sociologi och genusvetenskap.
• Han utövade ett omfångsrikt författarskap på flera av språk- och litteraturforskningens områden och även sysslat med folkloristik.
• Han var kraftigt och framgångsrikt verksam på många av den tyska filologins områden: sagoforskning, folkloristik, grammatik, lexikografi och litteraturhistoria.
• 1945 började han studera vid universitetet i Hamburg, med förhistoria som huvudämne för Hans Jürgen Eggers med kompletterande studier i klassisk antikvetenskap, tyska medeltidshistoria, folkloristik, etnologi och geografi.
• Oral folkloristik säger att Sali Jaha skar huvudet av två montenegrinska soldater och tog med sig deras flagga, för vilket han nominerades till bajraktar (flaggbärare eller hövding).
• Hans forskning resulterade i ett stort antal uppsatser om kultgeografiska och kulttopografiska problem, liksom medeltida teologi, liturgi, kult, hagiografi, sfragistik, konst, folkloristik och allmän kulturhistoria.
• Rosén publicerade ett flertal undersökningar inom nordisk religionshistoria och folkloristik, bland vilka märks Freykult och djurkult (i Fornvännen 1913), Phallosguden i Norden (i Antikvarisk tidskrift 1914), Om dödsrike och dödsbruk i fornnordisk religion (doktorsavhandling, 1918), Från Bosgården och Tuvefäladen.

Förberedelsen av sidan tog: 187,01 ms.