Information om | Svenska ordet FOLKMELODI

Exempel på hur man kan använda FOLKMELODI i en mening

• Melodin (D-moll, 4/4) är troligen svensk, men upphovsmannen är även i detta fall okänd (så kallad "folkmelodi").
• Ett stilla barnahjärta är en helgelsesång med text skriven 1892 av Emil Gustafson och musiken är en folkmelodi.
• Både text och melodi är av Östlund, även om det funnits felaktiga uppgifter om att melodin varit en folkmelodi.
• Den mest kända nutida melodin räknas som folkmelodi, men har enligt Musikens Värld tillskrivits William Shield.
• "Ack Värmeland, du sköna", även "Värmlandssången" eller "Värmlandsvisan", är en svensk sång från år 1822, baserad på en traditionell folkmelodi, och med text av Anders Fryxell och Fredrik August Dahlgren.
• Mandom, mod och morske män är en svensk patriotisk sång av Richard Dybeck, utgiven 1858 till en folkmelodi från Dalarna.
• Julens önskesångbok, som "Du kära gran", 1997, under rubriken "Traditionella julsånger", på svenska och tyska, angiven som "Tysk folkmelodi".
• Kornet har sin vila är en vår- och påskpsalm av Anders Frostenson från 1968 med inspiration från en engelsk christmas carol och till en fransk folkmelodi (2/4, e-moll) känd från 1400-talet.
• Melodin är en gammal svensk folkmelodi som omtalas som "Andlig folkvisa från Östergötland" i psalmboken, vilken också brukar användas som melodivariant för psalmen Två väldiga strider om människans själ.
• Melodin är i 1986 års psalmbok en tonsättning av Christoph Ernst Friedrich Weyse (1774-1842) från 1826, men i Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges att tonsättningen var en medeltida nordisk folkmelodi och samma som användes för psalmen Den signade dag (1819 nr 424).
• Edvard Grieg använde en norsk folkmelodi från Hitterdal (Heitradal eller Heddal) till sin sättning för manskör publicerad i Album for Mannsang, utgivet 1874 med opusnummer 30.
• Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk så kallad folkmelodi (det vill säga okänd kompositör) och är samma som till Den blomstertid nu kommer, Som spridda sädeskornen och Den blida vår är inne.
• Dikten är skriven till en folkmelodi som tonsättaren Johan Fredrik Berwald använde i musiken till melodramen Läkaren av August Blanche 1845.
• Melodin är en medeltida folkmelodi med tyskt ursprung, nedtecknad 1530 i Ain schöns newes Christlichs Lyed.
• I 1921 års koralbok med 1819 års psalmer anges att melodin är en gammal folkmelodi upptecknad i Erfurt 1524, tryckt i samlingen Erfurter Enchiridion och samma melodi som till psalmerna Du segern oss förkunnar (1819 nr 105) och Låt oss nu Jesus prisa (1695 nr 172, 1819 nr 110).
• Melodin är en folkmelodi nedtecknad i Erfurt 1524, tryckt i den "världsliga" samlingen Erfurter Enchiridion och samma melodi som till psalmerna Du segern oss förkunnar (1819 nr 105) och Förlossningen är vunnen (1695 nr 119).
• Den första melodin Nun freut euch, lieben Christen g’mein har Luther troligen omarbetat från en folkmelodi.
• Ain schöns newes Christlichs Lyed är ett separattryck med koralnoter från 1530, innehållande bland annat den så kallade "Lindenschmid-Ton", en tysk medeltida folkmelodi som i koralform enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer förändrades något i 1697 års koralbok och sedan använts till flera psalmer (nr 138, 378, 558, 579, 580, 635) och utgjorde melodin för psalm nr 215 i 1695 års psalmbok (vilket torde innebära att psalmen "Kom, helge Ande, till mig in" då kanske hade en annan tonsättning).
• Den blomstertid nu kommer (text: Israel Kolmodin, Johan Olof Wallin & Britt G Hallqvist, musik: folkmelodi).
• Den mest kända, nummer 5, var i själva verket baserad på en csárdás av Béla Kéler med titeln Bártfai emlék (Minnen från Bártfa), som Brahms misstagit för en folkmelodi.

Förberedelsen av sidan tog: 169,38 ms.