Definition & Betydelse | Svenska ordet FRAMTIDSTRO


FRAMTIDSTRO

Definition av FRAMTIDSTRO

  1. tro eller hopp om en ljus framtid för en själv, sina närmaste bekanta och/eller samhället i stort, d.v.s. en framtid där de inblandade personerna mår bra och har bra förutsättningar i livet för att lyckas med det som är viktigast för dem

Antal bokstäver

11

Är palindrom

Nej

19
AM
AMT
FRA
ID
IDS

3

3

947
AD
AF
AI
AIR


Sök efter FRAMTIDSTRO på:



Exempel på hur man kan använda FRAMTIDSTRO i en mening

  • Fryshuset bedriver verksamheter för och med unga inom områdena Skola, Ungdomskultur, Arbete & entreprenörskap samt Föredöme & framtidstro.
  • Solaris (på ryska: Солярис, 1972) av Andrej Tarkovskij återspeglade dåtidens framtidstro inom rymdfärder och människans psykologiska gränser.
  • Uttrycket återspeglar positiva samhällsförändringar, som ägde rum under perioden och stämningar som tillväxt, sorglöshet och framtidstro, men också ett nostalgiskt tillbakablickande, som uppstod i det traumatiserade Frankrike efter kriget.
  • De sju stroferna talar om Guds försyn och fadersomsorg och andas både tacksamhet och framtidstro: "Vem vet, hur mycket gott vår Fader / kan giva oss ännu? Vem vet?".
  • Det har dock senare kommit att användas även för mer sentida generationer med vikande samhällsstöd och framtidstro.
  • Låten med den glada feststämningen spelas i början av pjäsen när rollfigurerna är unga och har framtidstro, medan den betydligt mörkare kontrapunkten "Sent en lördag kväll" spelas i slutet av pjäsen när de blivit vuxna.
  • Föreningen syftar till att främja framtidstro bland Sveriges mjölkbönder genom att arbeta med förändringsarbete och kunskapsförmedling samt genom att påverka beslutsfattare.
  • Ghana – land i utveckling (1977), Vi lever av kokosträdet – bilder från Sri Lanka (1982), Alternativ fred (1984), Torkans ansikte – en fotoutställning av Peter Magubane (1985), Den ljusnande framtid är vår – om internationaliserad undervisning för fred, framtidstro och solidaritet (1993) och Skola för mångfald eller enfald – om interkulturell undervisning (1997).
  • Norrtelje Tidnings recensent Ingeborg Ahlander skrev: ”Annika Estassy skriver medryckande och trots eländet finns det ett stråk av glädje och framtidstro.
  • Antologin speglar det uppsving som skedde för arabisk poesi i Israel efter sexdagarskriget, som predikar militant motstånd och framtidstro i en situation som annars präglades av missmod.


Förberedelsen av sidan tog: 55,91 ms.