Definition & Betydelse | Svenska ordet GATUKONTOR

Definition av GATUKONTOR

1. kommunal verksamhet (kontor) för underhåll av gator (väghållning)

Exempel på hur man kan använda GATUKONTOR i en mening

• Han blev ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1927, gatudirektörsassistent 1936, arbetschef där 1945, förste ingenjör vid Stockholms stads stadsbyggnadskontor och chef för dess trafikbyrå 1950, även ledamot av Nedre Norrmalmsdelegationens arbetsutskott från 1951, och slutligen överingenjör vid trafikbyrån från 1961.
• Nordberg, som tidigare varit förste kammarskrivare, blev borgarrådssekreterare i Stockholms stad 1945, vice stadssekreterare 1946, ekonomidirektör på Stockholms stads gatukontor 1950 och föredragande i Kommunala finansrådet 1954.
• Högertrafikomläggningen i Göteborg, Göteborgs gatukontor, stadsbyggnadskontoret, polisens trafikavdelning och Göteborgs Trafiksäkerhetsförening 1967.
• Han blev biträdande ingenjör på Östersunds stads byggnadskontor 1934, konstruktör på Stockholms stads gatukontor 1935, ingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1937 och var direktör där 1951–1974.
• Han blev ingenjör vid Lantbruksstyrelsen 1934, Arbetslöshetskommissionen 1935, byråingenjör vid Malmö stads gatukontor 1938 (extra 1936), förste byråingenjör 1944, överingenjör 1957 och var gatudirektör i Malmö 1960–74.
• Han blev vid Malmö stads gatukontor byråingenjör 1955, överingenjör 1960 och var gatudirektör 1974–1991 och tillika chef för VA-verket 1982–1992.
• Han var konstruktör vid Union Elektricitäts-Gesellschaft i Berlin 1900–01, vid Stockholms gas- och elverks nybyggnader 1901–04, vid AB Vattenbyggnadsbyrån 1904–06, biträdande ingenjör vid drätselkammarens i Malmö ingenjörsavdelning 1906–08, avdelningsingenjör vid Malmö stads byggnadskontor 1908–39 och vid Malmö stads gatukontor 1939–42.
• Han var anställd vid Stockholms stads gatukontor 1931–1936, byggnadsinspektör vid Stockholms stads byggnadsnämnd 1936–1939 och chef vid tekniska avdelningen vid Överståthållarämbetets luftskyddsbyrå 1939–1942.
• Samma år började även Stockholms gatukontor systematisk uppfölja och dokumentera olycksutvecklingen med bland annat översiktskartor, som gav en illustrativ och tydlig överblick över stadens trafikfarliga gator och korsningar.
• Han var ingenjör vid en ingenjörsbyrå i Stockholm 1905–1907, vid Norrköpings stads byggnadskontor 1907, vid Vattenfallsstyrelsen 1908, arbetschef vid Stockholms hamnstyrelse 1916, vid entreprenadbolag 1918, byggnadschef för Stockholms frihamnsbyggnader 1920, överingenjör hos Stockholms gatukontor 1924, chef för vägarbeten i Rumänien 1931 och blev arbetschef vid Stockholms arbetslöshetskommitté 1933.
• Han var anställd vid Stockholms gatukontor från 1931, var arbetschef där, förestod projekterings- och konstruktionsarbetena för tunnelbanan Skanstull-Slussen (med Södertunneln), var arbetschef för byggandet av ny förbränningsanläggning för Stockholms stad vid Lövsta sopstation samt vid byggandet av en ny verkstad för Stockholms gatukontor.
• Han fick samma år anställning vid gatukontor och kom till AB Vattenbyggnadsbyrån 1951, blev byråingenjör vid byggnadskontoret på Kristinehamns kommun 1953, ingenjör vid byggnadskontoret i Jönköpings kommun 1956 och byggnadschef vid Katrineholm stads byggnadskontor 1958.
• Flyttning av Acetylenpaviljongen tillbaka från Ystad till Baltiska utställningens område i Pildammsparken, numera klubbhus för den lokala bouleklubben, Malmö gatukontor 2004.
• Han blev fänrik i fortifikationens reserv 1930, underlöjtnant 1932, löjtnant 1934, löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren 1931, kapten 1940, Kumlien blev ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1928, byggnadsinspektör vid Stockholms stads byggnadsnämnd 1935, 1:e avdelningsingenjör vid småstugebyrån på fastighetskontoret 1956.
• Han var brokontrollant på vägförvaltningen i Västernorrlands län 1948, konstruktör på Malmö stads gatukontor 1949, utredningsassistent hos civilingenjör Nils Tengvik i Malmö 1950, hos teknologie doktor Mejse Jacobsson i Lidingö 1951, blev förste byråingenjör vid Bostadsstyrelsen i Stockholm 1954, biträdande direktör i AB Elementhus i Mockfjärd 1958 och var forskningsledare vid Statens institut för byggnadsforskning från 1961.
• Han blev biträdande ingenjör vid Stockholms väginstitut 1941, ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1944, förste ingenjör vid Göteborgs stads generalplanekontor 1951, chef för stadsplanekontorets trafikavdelning 1954 (som efterträdare till Adde Laurin) samt var chef för trafikbyrån och snabbspårvägsutredningen (Angeredsbanan) vid stadsbyggnadskontorets generalplaneavdelning från 1962.
• Han var ingenjör vid Stockholms stads gatukontor 1936–1948, byråingenjör och sektionschef där 1948–1956, chef för trafikbyrån och överingenjör 1956–1960, chef för projekteringsavdelningen vid AB Gekonsult och överingenjör 1960–1964 och slutligen teknisk chef vid gatukontorets utredningsavdelning 1964–1977.
• Han var verksam vid Stockholms stads stadsbyggnadskontor, gatukontor och Storstockholms trafikutredning 1943–1961 och chefskonsult på AB Vattenbyggnadsbyråns (VBB) trafikavdelning från 1961.
• Han anställdes hos Kreuger & Tolls Byggnads AB 1924, var mätningsingenjör vid Hammarforsens kraftverksbyggnad 1926–1928, var posthavande ingenjör vid Avesta Storfors kraftverksbyggnad 1929–1932, ingenjör på Stockholms stads gatukontor 1932, posthavande ingenjör för Södertunneln 1932–1933, arbetschef för reningsanläggningar och Västerbrons tillfarter 1933–1936, distriktsarbetschef 1936–1939, arbetschef för nybyggnader 1939, chef för tunnelbanebygget 1945–1951, överingenjör vid byggnadsavdelningen 1951–1953 och verkställande direktör för AB Skånska Cementgjuteriet 1953–1965.
• Hansson studerade vid socialinstitutet i Göteborg och var nykterhetskurator i Jokkmokks landskommun och kommunalkamrer i Kinnarumma landskommun innan han på 1950-talet anställdes vid Stockholms stads gatukontor och blev 1961 borgarrådssekreterare åt Helge Berglund.

Förberedelsen av sidan tog: 351,68 ms.