Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet GENERALISERING

Definition av GENERALISERING

1. dragande av allmänna slutsatser, det att generalisera
2. (kartografi) borttagande av detaljer från en karta när den görs om i mindre skala

Exempel på hur man kan använda GENERALISERING i en mening

• Den kan definieras som en generalisering och utökning av aritmetiken (den gren inom matematiken som handlar om rent räknande).
• Ordinaltal är en typ av "tal" som mäter längden på välordningar och därmed är en generalisering av de naturliga talen.
• Inom kategoriteori, en abstrakt generalisering av många områden av matematiken, är morfismer eller morfier generaliseringar av funktioner.
• En vanligt förekommande definition i adjektivmening kan även syftas med att en person nästan är pessimistisk, med en kritisk insyn på saker och ting som i en generalisering av andras tolkningar är något negativt.
• Inom funktionalanalys är spektret för en linjär operator en generalisering av mängden av egenvärden, se spektrum (funktionalanalys).
• Med "kub" menas här en generalisering av begreppet kub till att betyda en n-dimensionell figur där alla kanter är lika långa, och där vinkeln mellan två godtyckliga sidor eller kanter är 90°.
• Lebesgue var känd för sin integrationsteori, som var en generalisering av 1700-talets integrationsbegrepp - som summerade området mellan en axel och kurvan för en funktion definierad för den axeln, och gav bland annat definitionen till Lebesgueintegralen.
• Cliffordalgebra är en typ av vektoralgebra som kan betraktas som en generalisering av komplexa tal och kvaternioner.
• Inom funktionalanalysen är spektrumet för en operator en generalisering av egenvärdesbegreppet, som är mycket mer användbar i fallet med oändligt-dimensionella rum.
• Pascals sats är en generalisering av Pappos sats, eller snarare så är Pappos' sats specialfallet av Pascals sats när kägelsnittet degenererar till två räta linjer.
• Riktningsderivatan utgör en generalisering till godtyckliga riktningar av den partiella derivatan, som fås då v sätts lika med en basvektor.
• Masser–Gramains konstant kan betraktas som en tvådimensionell generalisering av Eulers konstant γ.
• Toposteorin har två ursprung, dels som en generalisering av begreppet topologiskt rum som blev nödvändigt vid utvecklandet av kohomologiteorier inom algebraisk geometri, dels som en kategoriteoretisk motsvarighet till mängdteori.
• Den kanoniska ensemblen är en generalisering av den mikrokanoniska ensemblen, där varje enskilt system har fix energi, och ett specialfall av storkanonisk ensemble, där systemen även kan utbyta partiklar.
• Ett generaliserat medelvärde är en generalisering av de vanliga aritmetiska, geometriska och harmoniska medelvärdena.
• En hypergraf är, inom grafteori, en generalisering av en graf, vars bågar kan binda samman ett godtyckligt antal noder.
• Hölders olikhet (efter Otto Hölder) är en olikhet för integraler och serier inom den gren av matematik som kallas funktionalanalys, och kan ses som en generalisering av Cauchy–Schwarz olikhet.
• Inom matematiken är matrislogaritm en generalisering av begreppet logaritm till att gälla även kvadratiska matriser.
• Systemteori kan betraktas som en specialisering och precisering av systemtänkande eller en generalisering av systemvetenskap.
• Semi-Hilbertrum är inom matematiken en generalisering av Hilbertrum i funktionalanalys, där – grovt räknat – den inre produkten endast behöver vara positivt semidefinit snarare än positivt definit, så att det ger upphov till en seminorm snarare än ett vektorrumsnorm.

Förberedelsen av sidan tog: 949,72 ms.