Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet GESÄLL

Definition av GESÄLL

1. person som har avlagt ett godkänt gesällprov och erhållit ett gesällbrev inom ett hantverksyrke

Exempel på hur man kan använda GESÄLL i en mening

• Han är nämnd som gesäll åt skråmästare Jost Henne 1642 och blev mästare under ämbetet i Stockholm 1645.
• Ofvandahl, som fram till 1898 hette Andersson, blev gesäll inom bageriyrket 1871 och var åren 1877–1885 konditor i Sala innan han startade först Anderssons Damcafé och därefter det så småningom berömda konditoriet Ofvandahls i Uppsala.
• Zethelius inskrevs som lärling 1756 hos sin morbror Per Petersson Lund, och blev gesäll 1760 och mästare 1766.
• Hans Henrich Cahman var en framstående orgelbyggare och hade varit gesäll hos orgelbyggaren Hans Christoph Fritzsche (död 1674), Hamburg.
• På vägen dit vid Ljungaskogs by cirka 1/4 mil söder om Örkelljunga, mötte gelbgjutarmästaren sin gesäll Fante och dräpte honom.
• En gesäll är en person som har avlagt ett godkänt gesällprov och erhållit ett gesällbrev inom ett hantverksyrke.
• Som ung gesäll blev han omvänd av väckelsepredikanten Carl Johan Nyvall och vid mitten av 1860-talet började han tillsammans med olika predikanter göra predikoresor och sångarresor runt om i Värmland och angränsande landskap.
• Hildas far var gesäll hos sin far men utbildade sig också till folkskollärare och hade tjänst i Kumlatrakten.
• I många hantverksyrken kan man få gesällbrev eller mästarbrev efter genomgånget gesäll eller prov för mästare.
• 1465 var Schongauer immatrikulerad vid Leipzigs universitet, och ungefär vid den tiden besökte han som gesäll Nederländerna, där han studerade den brabantska konsten.
• Eftersom hans gesäll och kompanjon Anders Wollander saknar behörighet att arbeta som självständig orgelbyggare, måste man finna en annan ansvarig orgelbyggare.
• När smeden med hammaren slår två klingande slag direkt på städet, betyder det att han kallar på medhjälp från en gesäll.
• Mycket lite är känt om Kilian Kelsons levnadsöde men man vet att han var lärling i Kristianstad och blev gesäll 1744 hos silversmeden Frans Berg i Stockholm.
• De flesta lärepojkar var ungefär fjorton år gamla vid inträdet i mästarens hushåll och förväntades tjäna upp till fem år innan han kunde ansöka om att bli gesäll.
• Föregången av en hallordning 1722, utfärdades en ny 1739, vilken gav föreskrifter om organisationen av hallrätterna, under vilka manufakturer och fabriker skulle lyda, samt om nämnda myndigheters kompetens och verksamhet och gav vidare för manufakturer och fabriker bestämmelser rörande åtskilliga ämnen, bland annat villkoren för att bli gesäll eller mästare, förhållandet emellan arbetsgivare och arbetare, arbetarnas skyldigheter, de tillverkade varornas besiktning och hallstämpling.
• En sägen berättar att en gesäll ska där ha blivit ihjälslagen av sin husbonde därför att gesällen själv färdiggjutit klockan till Torskinge kyrka, just innan gjutmästaren från Jönköping hann dit, men hörde klockan klämta.
• Det är känt att han i juni 1706 anhöll om burskap i Helsingborg, att han i april 1709 – sedan han befriats från sitt burskap i Borås – erhöll sådant i Helsingborg, samt att han 1713 med hustru och gesäll var mantalsskriven där.
• Han intresserade sig för måleri och blev målarlärling och kom som gesäll till målarmästare Alin i Göteborg.
• Han började 1768 som gesäll hos guldsmeden Jonas Thomasson Ronander i Jakobs församling i Stockholm och gifte sig med en släkting till denne.
• Riedel arbetade som gesäll vid ett sidenfärgeri i Zürich, då han plötsligt 1848 ändrade levnadsbana och studerade musik vid musikkonservatoriet i Leipzig.

Förberedelsen av sidan tog: 97,25 ms.