Definition & Betydelse | Svenska ordet HEMMAN

Definition av HEMMAN

1. (historia) bondgård
2. (finlandssvenska) fastighet på landsbygden

Exempel på hur man kan använda HEMMAN i en mening

• 31 augusti – Gustavianska arvegodsen (300 hemman) doneras av Gustav II Adolf till Uppsala universitet.
• Dessa betalades årligen av bönder och andra innehavare av jordbruksfastigheter enligt bestämda belopp, fastställda för varje hemman och redovisade i kronans jordböcker.
• På 1700-talet var Mälby ett hemman tillhörande kronan vars ägor sträckte sig tvärs över Adelsön från Björkfjärden i väster till Hovgårdsfjärden i öster.
• Rotefrihetsafgift var i Sverige under perioden 1789-1834 namnet på den årliga bevillning, som erlades för hemman, vilka ej tillhörde något knekte- eller båtsmanshåll och således ej direkt deltog i kostnaderna för soldat eller båtsman.
• År 1822 bildades genom utbrytning av utmarker till Köinge by och Lustorp ett fjärde hemman i Lustorp (1 mantal) som togs upp på 'frihet' i 50 år.
• Lagman Bengt Magnusson lämnade 1280 över detta "konungens och häradets hemman" till lagmannen Nils Sigridsson.
• Hultsfred bestod av tre hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2, Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte).
• Byn bestod under 1600-talet av fyra hemman, gårdarna nr 1 Tyringe mölla, nr 2, nr 3 Gästgivaregården och nr 4.
• Vidare fanns här två mantal frälse (tidvis öde och räknade som halva hemman, tillhöriga ätterna Bagge, Gyllenstierna och Trolle).
• Eftersom hemmanen i bergslagen upprättades i anslutning till malmfyndigheter, kom merparten hemman att klassas som sådana.
• I kommunen finns följande byar och enstaka hemman; Bergö, Bussö, Grundsunda, Ledsöra, Listersby, Lövö, Mickelsö, Sandö, Simskäla, Töftö, Vargata (uttalas varr-, namnet härleds från Vårdö gatt), Vårdö by och Ängö (färjeförbindelse från Lumparsund i Lumparland).
• Området är uppkallat efter ett mindre, numera försvunnen hemman vid namn Näset, tillhörande Hersby gård och belägen intill innersta delen av Kyrkviken.
• Ofullbordat blev även hans mest betydande verk Beskrifvning om svenska hemman och jordagods (1755–1756), en framställning av den svenska kameralismen som baserades på omfattande källstudier.
• När avvittringen tidigare genomförts i andra delar av Norrland hade de stora skogsarealer som tilldelats enskilda hemman i många fall snart köpts upp av skogsbolag.
• Till försvarslösa personer räknades från 1805 också tjänstehjon som blivit avskedade under tjänsteåret för att husbonden hade avlidit eller sålt/förlorat sitt hemman eller flyttat bort.
• År 1666 fick Bröms säterifrihet på sitt ärvda hemman Wij (senare stavning; Vi) i Ockelbo och 1672 återvände han dit för uppföra en herrgård.
• De tillfällen kvinnor skrevs in i landskapshandlingarna var när de som änkor övertagit hemman efter avlidna makar, eller som ogifta döttrar - kallade pigor - blev ensamma kvar på gårdarna när föräldrarna dött.
• Den 14 april 1675 upprättades ett köpebrev där Lars Olofsson sålde Tobo hemman till Emanuel De Geer (1624–1692) för 364 daler.
• Svens farfar, kyrkoherden Sven Johannis Bröms (död 1610), bytte år 1598 till sig ett antal hemman i Ockelbo och Svens far, Johannis Svenonis Bröms (1580–1653), fick av drottning Kristina behålla Wij säteri, "att niuta, bruka och behålla under Adelig frihet och frelsemanna Tjenst".
• Denne hade på 1630-talet förvärvat ett hemman i Dorkarby by i Tolfta socken i syfte att vid Dorkarby ström (en del av Tämnarån) anlägga ett järnbruk för tillverkning av muskötplåt till Söderhamns gevärsfaktori.

Förberedelsen av sidan tog: 620,97 ms.