Definition & Betydelse | Svenska ordet HIRAGANA

Definition av HIRAGANA

1. japansk fonetisk stavelseskrift som tillsammans med katakana och kanji utgör de skriftsystem som används i japanskan

Exempel på hur man kan använda HIRAGANA i en mening

• Kana är en sammanfattande benämning på två av de japanska skriftspråken katakana (カタカナ) och hiragana (ひらがな).
• Kanji (uttal: /kandʑi/) är ett av tre japanska skriftspråk (jämte katakana och hiragana), och består av skrivtecken lånade från kinesiskan.
• Tokugawa Ieyasu (徳川 家康, på klassisk japanska i hiragana även とくがわ ゑやす), egentligen Matsudaira Takechiyo och även känd som Matsudaira Motoyasu, född 31 januari 1543 i Okazaki i Aichi prefektur, död 1 juni 1616 i Sumpu i Shizuoka prefektur, var en japansk shogun och usurpator.
• Japanskan använder två stavelseskrifter: hiragana och katakana (båda utvecklade runt år 700 och gemensamt kallade kana).
• Den kallas ume (kanji: 梅; hiragana: うめ) på japanska, méi (梅) på kinesiska och maesil (hangul: 매실; hanja: 梅實) på koreanska.
• Filmskaparna valde till filmtiteln en äldre stavning av ordet för "minnen" – おもひで (hiragana) istället för det idag gängse 思い出 (kanji + hiragana).
• Nästan alla japanska meningar innehåller både kanji och hiragana, medan katakana används lite mer sällan.
• I denna tabell står först tecknet i hiragana, sedan till höger motsvarande tecken i katakana, båda med samma tecken i Polivanov-systemet, och, som referens ges den latinska translitterationen enligt Hepburn-systemet inom parentes.
• Utöver fonetiska stavningar på hiragana och katakana finns ett antal stavningar på kanji med olika betydelser.

Förberedelsen av sidan tog: 102,30 ms.