Information om | Svenska ordet HJELMQVIST

Exempel på hur man kan använda HJELMQVIST i en mening

• Han var far till Solvig (1903), Aslög (1905), Sara-Brita (1907), Helga (1910) och Erna Ekman (1913) och svärfar till Bengt Hjelmqvist.
• Beträffande "Janne" skrev Theodor Hjelmqvist i boken Förnamn och efternamn (1903) att eftersom Janne varit och gällt såsom ett vanligt underklassnamn har det i Stockholmsslangen kommit att brukas i betydelsen "pojkslyngel".
• Han var son till språkforskaren Theodor Hjelmqvist och barnboksförfattaren Elisabeth Hjelmqvist, ogift Feuk, samt bror till Bengt och Hakon Hjelmqvist.
• Arne Blom & Ulf Hjelmqvist: Från bondbröllop till olympiska förspel - om studentkarnevaler fram till 1912 (Lund 1978).
• Senare inriktade sig Hjelmqvist, som under en följd av år tillhörde Svenska Akademiens ordboksredaktion, i främsta rummet på onomastik.
• Framträdande biblioteksförespråkare under 1900-talets inledning, såsom Valfrid Palmgren och Fredrik Hjelmqvist, menade att ett av bibliotekens främsta samhällsuppgifter var den folkbildande funktionen.
• Bengtsson var den spränglärde akademikern som i sin vänkrets i Lund räknade in kulturpersonligheter som Hjalmar Gullberg, Sigfrid Lindström, Ivar Harrie, Bengt Hjelmqvist och Karl Ragnar Gierow, medan Taube var den borne bohemen och världsmedborgaren.
• De fick barnen: Nils (född 1777), kyrkoherde i Kulltorps församling, tvillingarna Christina Catharina och Sara Lisa (födda och avlidna 1778), Christina Margareta (född 1780), gift med komminister Daniel Bexell i Våthult, Olof (1782–1824), kontrollör i Östergötland, Anders (född 1783), kyrkoherde i Tolgs socken, Sara Britta (född och död 1785), Johannes (1786–1852), inspektor på Svabesholms kungsgård i Skåne, Sara Elisabet (1789–1829), gift med kyrkoherde Adolph Lindvall i Reftele församling, Brita Ulrika (född och död 1791) och Anna Marta (1792–1843), gift med kyrkoherde Anders Hjelmqvist i Hjälmseryd.
• Ett annat kriterium är att forskare med bondenamn menar sådana namn som socialt ansågs vara typiska för bondebefolkningen; en tidig användning av ”bondenamn” är Theodor Hjelmqvists Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan: onomatologiska bidrag, vari Hjelmqvist anger Jerker, Jeppe, Måns och Mickel som nordiska bondenamn därför att de i litteratur (som romaner och teaterpjäser) ansetts bondska.
• Feuk publicerade Intravenös bromterapi vid hudsjukdom (1928) och Släkten Feuk (tillsammans med Bengt Hjelmqvist, 1930).

Förberedelsen av sidan tog: 256,50 ms.