Definition & Betydelse | Svenska ordet HUSLIG

Definition av HUSLIG

1. som tillhör hushållet eller hemmet

Exempel på hur man kan använda HUSLIG i en mening

• Hon beskrivs som foglig, diskret och huslig, men utövade ett visst inflytande på kungen i högerkonservativ riktning.
• Däremot gällde den inte arbete av huslig karaktär som utfördes i och för arbetsgivarens rörelse, till exempel köksarbete i hotell, restaurang eller kafé, eller till exempel städningsarbete utanför arbetsgivarens hushåll, exempelvis på kontor.
• Inriktningen var på praktiskt arbete, bland annat handarbete, syslöjd med klädsömnad, träslöjd, och huslig ekonomi med skolköksundervisning, där skolan också var en pionjär, då sådan undervisning togs upp som en allmän rekommendation först vid Flickskolemötet 1893.
• Längs Nygatan, granne med Umeå tingsrätt, ligger både Seminariet för huslig utbildning och det gamla Folkskoleseminariet, som sedan slutet av 1990-talet inhyser friskolan Minervaskolans grundskola.
• Hemmets kokbok, en av de mest inflytelserika svenska böckerna om hem och hushåll, utges av Fackskolan för huslig ekonomi.
• Vissa platser hade installationer som utan tvekan använts i speciella syften som de omsorgsfullt konstruerade träkonstruktionerna i Bargeroosterveld i Drenthe, ”templet” i Sălacea i västra Rumänien vilket är en mer huslig konstruktion och den rektangulära strukturen vid Sandagergård, Ferslev på norra Själland En mer svårtydd fornlämning är vid Vadgård på norra Jylland.
• Byggnaden har använts till olika utbildningar i över hundra år och är förmodligen mest känd för att ha hyst Fackskolan för huslig ekonomi.
• Före 1869 ingick läroämnena svenska, historia, geografi, kristendom och gymnastik, men därefter fastslogs att eleverna även skulle läsa tyska, engelska, matematik, naturkunnighet, välskrivning, teckning, sång, handarbete, bokhålleri, klädsömnad och huslig ekonomi.
• Från 1920-talet skilde man mellan hushållsskolor, som var skolor för utbildning av husmödrar med en utbildning från några månader till ett år, och fackskolor i huslig ekonomi, med en utbildning på mellan ett och ett halvt till två och ett halvt år.
• Lillemor Abrahamsson examinerades 1965 som lanthushållslärare vid Seminariet för huslig utbildning i Uppsala, studerade vid Nordiska högskolan för hushållsvetenskap, Oslo universitet 1966–1968, blev 1969 nordisk hushållskandidat och 1978 filosofie doktor i näringslära vid Uppsala universitet.
• Eneroth genomgick praktisk handarbets- och slöjdutbildning på flera orter och verkade under många år som handarbetslärare, bland annat vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, innan hon 1907 grundade ett eget handarbetsseminarium i Stockholm.
• Lundell och Ida Norrby, var en läroanstalt för att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi, i huslig ekonomi med handarbete, i huslig ekonomi med lanthushåll, i barnavård, ekonomiföreståndarinnor för större anstalter samt ordnade därutöver kurser i matlagning, sömnad och andra hushållssysslor.
• Fackskolan för huslig ekonomi blev Norrbys livsverk, dess snabba och framgångsrika expansion var resultatet av ett nära samarbete mellan henne och Lundell: denne var idégivare och inspiratör men det var Norrby som i sitt arbete bar huvudansvaret för skolans uppbyggande.
• Hon grundade Klosterskolan i Uppsala och var dess föreståndare 1855–1863, var föreståndare för Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1863–1868, och var 1895 en av initiativtagarna till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
• Pisana beskrivs själv som en enkel och huslig person som förvånades över de påkostade ceremonierna, och hon blev populär på grund av sitt välgörenhetsarbete.
• Hon beskrivs som enkel och huslig, och dogen fick en del pikar och kritik där man gjorde sig lustig över hennes brist på majestätiskt uppträdande, som då hon lappade sina egna kläder, men maken försvarade henne och kallade henne en god huslig kvinna.
• Efter att Ester Mosesson fått vidareutbildning hos en guvernant, sökte hon in på Lanthushållslinjen vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala Utöver skolköksutbildning ingick också kurser i klädsömnad, brodyr, vävning och smådjursskötsel.
• Vid allmänna läroverken var övningsämnena välskrivning, musik, teckning (och linearritning), gymnastik (och vapenövning) samt, frivilligt, trä- och metallslöjd; åt kvinnlig elev i samskola (och samgymnasium) gavs undervisning i handarbete och huslig ekonomi (matlagning och kostnadsberäkning därför).
• Han var vice ordförande i Uppsala enskilda läroverk och Fackskolan för huslig ekonomi 1902–1914, ordförande i Uppsala hemslöjd 1914–1921, i Sankt Botvids skola 1920–1925, chef för Frivilliga Automobilkåren 1914–1921 och 1:e vice ordförande i Kungliga Automobilklubben 1916–1925.
• Hushållstekniska realskolan, eller egentligen Stockholms stads hushållstekniska realskola och gement kallad "Kastrullplugget", var en praktisk realskola (en sexårig realskola, dock med endast huslig linje) i Stockholm verksam från 1919 till 1967.

Förberedelsen av sidan tog: 106,40 ms.