Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet IO

Definition av IO

1. (astronomi) en av Jupiters månar, känd för sin vulkaniska aktivitet

Exempel på hur du använder IO i en mening

• Argos sattes av den svartsjuka Hera, Zeus hustru, att bevaka den till en kviga förvandlade Io i vilken Zeus förälskat sig.
• Zeus förälskade sig i henne, och för att undvika att hans maka Hera skulle lägga märke till deras kärleksaffär förvandlade han sig själv till ett moln och Io till en kviga.
• Den är den innersta av de fyra galileiska satelliterna, och med en diameter på 3642 kilometer är Io den fjärde största månen i solsystemet.
• Namnet på ön har uttalats och transkriberats på flera sätt, men de japanska tecknen har hela tiden varit de samma: 硫黄, Io (svavel) och 島, to (ö).
• Sedan 1995 har LUNA flyttat flera gånger: man har haft kårlokalerna "Bucklan" (ett rum på Geocentrum, 1996-1997), "Villan" (ett våningsplan i en villa söder om Gerdahallen på Sölvegatan 8, 1997-2003), "Månen" (en gammal vaktmästarbostad vid Genetikcentrum, 2003-2010), "Nymånen" (två rum på Fysicum, 2010-2012), "Io" (ett rum i Astronomihuset, 2012-2020) och de nuvarande lokalerna "The Caves" i Geocentrum II.
• De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".
• En scen i operan, där guden Jupiter uppvaktar nymfen Io och utsätts för gudinnan Junos svartsjuka, uppfattades av samtiden som en allegori där kungen hade övergivit sin mätress madame de Montespan för den yngre Isabelle de Ludres.
• Vi återser Heywood Floyd, professor i astronomi och den som var högste ansvarige för rymdskeppet Discoverys uppdrag att utforska monoliten vid Jupiters måne Io.
• De fyra största månarna (Io, Europa, Ganymedes och Callisto) upptäcktes 1610 av Galileo Galilei och kallas de galileiska månarna.
• Albumet Una parte di me kom 2005 och innehöll bland annat låten Lascia Che Io Sia (Para Ti Sería på spanska skivan).
• Kriget skildras bland annat i Il romanzo della guerra (1915) och Io cerco moglie! (1920) medan reaktionen mot kommunismen beskrivs i Il padrone sono me (1922), och fascismens återuppbyggnadsverk och drömmen om imperiet i La decima legione (1934).

Förberedelsen av sidan tog: 315,97 ms.