Definition & Betydelse | Svenska ordet JORDEBOKEN

Definition av JORDEBOKEN

1. böjningsform av jordebok

Exempel på hur man kan använda JORDEBOKEN i en mening

• I jordeboken från 1540 nämns en Jöns Ingemundsson, okänt om han var bonde på det kronohemman på cirka 15 tunnland eller på det frälsehemman under Fållnäs gård som fanns i byn.
• 1538 hade byn sitt lösfiske i Mjusjön ('Miöa siöö') och därtill ålfiske med kistor, enligt jordeboken 1541 belägna i Emmaboån (Lyckebyån, 'Emeboda åå') och höll mjärdar i Mjusjöån, Emmaboån samt hade fiske i Mjusjön och Rostockasjön (Röstoken).
• Baggböle nämns i jordeboken (som Baggeböle) för år 1543 med sex hemmansägare som skattar: Karl Olsson, Lars Svensson, Mogens Olsson, "Ciseell piga", änkan Sigrid och Clemens Olofsson.
• Den äldsta kända svenska jordeboken är Vårfruberga klosters jordebok vars äldsta avsnitt är från 1100-talets slut och från 1400-talet finns flera exempel, Vadstena klosters jordebok från omkring 1500, Arvid Trolles jordebok från 1490-talet och Erik av Pommerns från 1413.
• Enligt beslut den 9 juli 1689 var Turingenbyarna, Turingen, Heden, Kroknäs och Länstersjön del av Haverö kyrkosocken och församling men förda i jordeboken under Rätans socken i Jämtlands län.
• Den till Ovanåkers socken (tidigare skriven i jordeboken i Ovanåker) och Södra Hälsinglands västra tingslag tillhörande delen överfördes till Los socken efter 1889 års ingång.
• 1538 sägs slottet ha hästar på ön, enligt jordeboken 1608 sägs kungens ston hållas i bete på Östergarnsholm, samt av två bönder i Gammelgarn som årligen betalade 1 fjärding smör för att få utnyttja holmen.
• Enligt den geometriska jordeboken utförd på 1600-talet var åkerarealen cirka 12 tunnland, vilket innebär att en kraftig uppodling skett fram till 1900-talet.
• På grund av detta överfördes den del av hemmanet Virån nya nr 1 som upptagits i jordeboken för Björkviks socken men som låg söder om den nya gränsen till Kila.
• Som föregångare till Skogaholms bruk anges i den äldsta bevarade jordeboken från 1555 att 37 stycken skattebönder och fem kyrkolandbor erlade sin skatt eller avrad i osmund som de i primitiva ugnar framställt som smidbart järn och de gamla slaggvarpen vid Essböle och Slåleklint visar på en masugnsdrift före brukets uppkomst.
• Enligt samma beslut överfördes i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende till Karlskrona stad de till Lösens socken hörande 1/2 mantal Gullberna n:r 1 och 1 1/2 mantal Gullbernatorp n:r 2—4 jämte utjorden Kungslyckan vilka utgjorde en del av Karlskrona stads jord, varför inbyggarna å dessa hemman lära hava kyrko- och mantalsskrivits än i Lösen, än i staden, men enligt beslutet blev med 1904 års ingång hemmanen jämte utjorden uteslutna ur jordeboken för Lösens socken.
• Från och med 1500-talet betalades alltså bågaskatt på vintern av i princip samma personer som om sommaren betalade skatt enligt jordeböckerna, dock fanns det kvinnliga jordägare som skattade i jordeboken, men dessa finns inte uppförda i någon bågaskattelängd.
• Sämjehemman eller stadgehemman, ett hemman, som i äldre tider uppodlats inom samma rågång tillsammans med andra hemman, vanligen på någon allmänning, varför de i allmänhet blev införda i jordeboken som kronohemman.
• "Landebogen", eller jordeboken som den kallades i Sverige, var en förteckning över kyrkornas, prästernas och klockarnas egendomar och inkomster.
• Lustorp #4 med jordeboksnamnet Lars Bengtsgård (kallas vanligen Hiabjär), ett helt mantal kronohemman senare förmedlat till ett halvt, fanns inte från början , utan är tillkommen med anledning av ett skrivfel i jordeboken.
• Hemmanet kallades "Rya" i mantalslängderna fram till 1740-talet, och i jordeboken 1690 och har sedan åtminstone sedan 1590-talet bestått av två huvudgårdar med underliggande torp.
• Boarp har sedan den danska tiden (före 1645) bestått av två gårdar och var vid upprättandet av den första svenska jordeboken 1646 ett helt mantal frälsehemman, vilka enligt källskrifterna friköpts två gånger(!); dels 1720, dels 1805 då de båda gårdarna efter ansökan 1750 blivit förmedlade ner till ¼ mantal vardera.
• I jordeboken 1749 nämns det som Vårby säteris rusthåll och i husförhörslängden från 1751 som dagsverkstorp under Vårby gård.
• Det var "indelningshavaren" på Älvsborgs Kungsladugård som ursprungligen upplåtit dessa platser och de sorterade under den domänen i jordeboken.
• Huset kallades i många år för Lilla Helvetet, en etymologisk förvanskning av ställets ursprungliga namn i jordeboken Hellewe.

Förberedelsen av sidan tog: 432,15 ms.