Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet KANTELE

Definition av KANTELE

1. musikinstrument liknande en cittra med strängar som knäpps

Exempel på hur man kan använda KANTELE i en mening

• Bandet startades 1983 i byn Bräkylä i Karelen av systrarna Sari och Mari Kaasinen, som sjöng och spelade kantele.
• Dessutom medverkade Tarvi Martens på sexsträngad kantele och Marju Varblane på violin och jouhikko (stråkharpa).
• De första åren var han klädd i frack och sjöng till pianoackompanjemang, men utvecklade snart den scenstil som kom att bli signifikant för honom; klädd i enkla kläder och spelandes på sin kantele turnerade han Finland runt och ådrog stora åhörarskaror.
• Som riktigt ung var Suolahti mer intresserad av pilbågsskytte än av musik, men under en sommarvistelse på Saarijärvi år 1900 hittade han i ett torp en trasig kantele, vilken han reparerade och lärde sig själv att spela.
• Lauri "Varulven" Õunapuu, född 1976, är en estnisk multiinstrumentalist som spelar en mängd olika instrument såsom gitarr, säckpipa, talharpa, stråkharpa, flöjt, kantele och mungiga.
• På skivan spelas, utöver de instrumenten som vanligen återfinns i ett metalalbum såsom elgitarr, elbas och trumset, även traditionella folkmusikinstrument som timpani, säckpipa, kantele och mungiga.
• Gitarristen Lauri "Varulven" Õunapuu spelar på skivan även traditionella folkmusikinstrument som säckpipa, kantele och mungiga.
• Gitarristen Lauri "Varulven" Õunapuu spelar på skivan även traditionella folkmusikinstrument som säckpipa, kantele och mungiga.
• Hans kompositioner, där postseriella tekniker blandas både med folkliga och med arkaiserande tongångar, omfattar huvudsakligen verk för soloinstrument, såsom Capriole för basklarinett och cello (1991) prisbelönt av Unesco 1993, en kammarkonsert för Avanti! (2002) samt en konsert för kantele (2003).
• Han spelar kantele, jouhikantele, blåsinstruments, slaginstruments, gitarrer, mandoliner och jouhikko.

Förberedelsen av sidan tog: 255,49 ms.