Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet KEMI

Definition av KEMI

1. (vetenskaper) vetenskapen om molekylers uppbyggnad, egenskaper och omvandlingar; vanligt skolämne, ofta inräknat i NO eller OÄ
2. (sociologi, vardagligt) egenskap som anger hur väl två eller fler individer trivs ihop

Exempel på hur man kan använda KEMI i en mening

• Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
• Från början var ordet "fysik" ett samlingsnamn för all naturvetenskap som kemi, biologi och geovetenskap.
• Svensken Harry Roberts, son till läskedrycksfabrikören Robert Roberts, fick ursprungligen receptet ifrån Tyskland, där han hade studerat kemi och i dessa kretsar fått höra talas om receptet.
• Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
• Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
• Från början var ordet "fysik" ett samlingsnamn för all naturvetenskap som kemi, biologi och geovetenskap.
• Svensken Harry Roberts, son till läskedrycksfabrikören Robert Roberts, fick ursprungligen receptet ifrån Tyskland, där han hade studerat kemi och i dessa kretsar fått höra talas om receptet.
• Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
• Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.
• Hans Blix växte upp i Uppsala i en familj där far och farfar var professorer i fysiologi respektive medicinsk kemi.
• Landskapsgrundämnen är en lista med grundämnen som har föreslagits av Svenska nationalkommittén för kemi för att stimulera intresset för kemi i landet.
• Nettelblad, född 12 maj 1958, är en svensk skribent, läroboksförfattare och översättare med bakgrund inom medicin, kemi och molekylärbiologi.
• 1775 började han studera kemi, först i Åbo och sedan, under Torbern Bergmans ledning, i Uppsala, där han 1782 promoverades till filosofie magister.
• Naturforskaren Torbern Bergman blir kemiprofessor i Uppsala, trots att han i stort sett saknar meriter inom kemi.
• Den första svensken att tilldelas ett Nobelpris var Svante Arrhenius, som fick Nobelpriset i kemi 1903.
• Arne Wilhelm Kaurin Tiselius, född 10 augusti 1902 i Stockholm, död 29 oktober 1971 i Uppsala var en svensk kemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet 1938–1968 samt mottagare av Nobelpriset i kemi 1948 för sin elektroforetiska och adsorptionsanalytiska forskning, särskilt för upptäckter kring serumproteiner – han hade visat att blodserum består av fyra olika proteiner.
• Han var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1912–1949, föreståndare för Gustaf Werners institut för kärnkemi i Uppsala 1949–1967, och mottog Nobelpriset i kemi 1926 för sina studier av dispersa system med hjälp av sin analytiska ultracentrifug.
• Düsseldorfs industrier spänner mellan så olika områden som kemi, maskintillverkning, elektronikindustri, telekommunikation och livsmedelstillverkning.
• Bas (kemi) – en grupp kemiska föreningar, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7.
• Haber mottog Nobelpriset i kemi 1918 för framställning av ammoniak genom syntes i industriell skala – Haber-Boschmetoden.

Förberedelsen av sidan tog: 408,49 ms.