Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet KNALL


KNALL

Definition av KNALL

  1. starkt och kortvarigt ljud, som av vapeneld eller blixtnedslag

2

Antal bokstäver

5

Är palindrom

Nej

5
AL
ALL
KN
NA

142

4

164

19
AK
AL
ALL
ALN
AN
KA
KAL


Sök efter KNALL på:



Exempel på hur man kan använda KNALL i en mening

  • Smällare är en typ av fyrverkeripjäs som endast syftar till att ge ifrån sig en hög knall eller smäll.
  • Dessa 'Knallkügerln' var ett slags ärtformade små glaskulor fyllda med en gasblandning, som när de kastades i elden förångades och exploderade med en knall.
  • Blixtljuspulver används primärt i modern pyroteknik för att åstadkomma fotoblixt och knall samt som krevadladdning, burst charge, för att antända och sprida fyrverkeripjäsens "stjärnor" på himmelen.
  • Gnistan är en instabil och mycket kortvarig uppflammande partikel eller en elektrisk urladdning i gas som åtföljs av en ljusblixt och en knall.
  • Dosan anbringas på ena rälens huvud, på anliggingsytan för tågens hjul, så att när tåget passerar exploderar dosan med en kraftig knall.
  • Humpsvakar klär sig i frack med orkesternamnet på ryggen, en väst gjord av Marimekkos randiga Rötti-tyg samt beroende på årstiden antingen teknologmössa eller omskuren knall (ett plommonstop med sänkt kulle, av "Kronblomtyp").
  • Vid 11-tiden på förmiddagen, då Torö befann sig i Kämpingebukten, exploderade en mina under fartyget med en dov knall.
  • De apelsinstora kapselfrukterna exploderar vid mognaden med en knall, så att fröna slungas iväg upp till 10 m.


Förberedelsen av sidan tog: 175,35 ms.