Definition & Betydelse | Svenska ordet KOMPANIER

Definition av KOMPANIER

1. böjningsform av kompani

Exempel på hur man kan använda KOMPANIER i en mening

• Under Gustav II Adolfs tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man, kavalleriregementets till 8 kompanier och 1 000 man.
• En bataljon är en underavdelning till en brigad eller ett regemente, och består vanligen av mellan fyra och sex kompanier.
• År 1615 organiserades dessa enheter av Gustav II Adolf tillsammans med andra fänikor från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland.
• I Sverige planlades väl under 1600-talet åtskilliga handelskompanier efter de då nybildade utländska mönstren; men dels var deras framgång tvivelaktig och av kortvarig art, dels riktades deras verksamhet mot nejder, som förbjuda deras klassificering som ostindiska kompanier.
• Friskyttarna organiserades ofta i häradsvisa kompanier på uppdrag av en bonde som anmält sitt intresse till de danska myndigheterna och sedan fick licens på ett kompani på allt mellan 20 och 80 män, men andra kompanier bestod till exempel av studenter från Köpenhamn och Lund samt av soldater från både danska och svenska armén.
• Förebilden för det svenska fältjägarkonceptet var det tyska Feld-Jäger-Korps som började utvecklas 1632 av den tyske lantgreven Vilhelm V av Hessen-Kassel som skapade tre kompanier för spaning och strid bakom fiendens linjer.
• Efter grundutbildningen placeras de som presterat sämst fysiskt på underhållsuppgifter eller förflyttas till andra kompanier.
• Detta är en lista över svenska pansarregementen, bataljoner, kårer och kompanier som har existerat i den svenska armén.
• Regementets två första kompanier utgjorde konungens livvakt och räknade i sina led till största delen svenskar.
• Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera.
• Sommaren 1657 deltog fyra kompanier nyuppsatta ryttare i Halländska fälttåget och bevistade slaget vid Genevadsbro.
• År 1619 organiserades dessa enheter tillsammans med fänikor från det närliggande Jönköpings län av Gustav II Adolf till det storregementet Östergötlands storregemente, varav nio av de totalt 24 kompanier rekryterades i Östergötland.
• År 1716 återuppsattes det för andra gången; regementets styrka bestod av några kompanier från Skåne, vilka hemförlovades på hösten.
• År 1812 delades regementet upp i Närkes regemente och Värmlands regemente, som var roterat med åtta kompanier i Värmland.
• Gustav IV Adolf visade sitt missnöje över gardesregementets undermåligt genomförda landstigningsförsök vid Helsinge och Lokalaks nära Nystad den 12 oktober under Finska kriget genom att upplösa regementet och man fördelade ut regementets kompanier till det Fleetwoodska regementet (Svea Livgarde) och af Paléns värvade regemente (Finska gardesregementet).
• Det var meningen att regementet skulle bli 8 kompanier starkt, men på grund av rekryteringsproblem och svag numerär blev det aldrig mer än Ryttmästare Hanemans kompani (bestående av norrmän och tyskar), kaptenlöjtnant Erik Nilsson Askmans kompani (bestående av svenska ryttare) och ett tredje kompani Upplandsryttare.
• År 1685 inroterades hela det så kallade Warbergs län eller norra Halland jämte några därtill gränsande socknar till rusthåll för fyra kompanier av det här och i Bohuslän indelta Änkedrottningens livregemente till häst.
• De två första – Nya Sverige och Cabo Corso – bedrevs av kompanier med kungligt sanktionerat monopol, det vill säga privata företag med så kallade privilegiebrev.
• Han uppsatte 1798 under kriget mot Frankrike sex kompanier frivilliga och som belöning upphöjdes han år 1800 till baronet.
• Självständiga kompanier användes för att ta kontroll över viktiga flygfält i norra Danmark (Aalborg), utanför Stavanger (Sola) och i Oslo (Fornebu).

Förberedelsen av sidan tog: 364,89 ms.