Definition & Betydelse | Svenska ordet KONGRUENSBÖJNING


KONGRUENSBÖJNING

Definition av KONGRUENSBÖJNING

  1. (lingvistik) (i modern svenska) böjning av adjektiviska ord efter det substantiv eller pronomen som det beskriver

Antal bokstäver

16

Är palindrom

Nej

12
EN
ENS
IN
ING
KO
KON

7

7

BE
BEJ


Sök efter KONGRUENSBÖJNING på:



Exempel på hur man kan använda KONGRUENSBÖJNING i en mening

  • Till exempel kan sexus framgå av substantivs ändelser, ändelser hos ordningstal som ej slutar på -e och adjektivs kongruensböjning:.
  • Bland annat har Toten-dialekten bevarat dativ som egen kasus in i nyare tid, och det förekommer kongruensböjning i adjektiv och perfekt particip, vilket finns i nynorska, men inte i bokmål, där detta övergavs 1907.


Förberedelsen av sidan tog: 112,33 ms.